Hortensiaparken vid Kyrkgropen i Pargas fick sina plantor – del av internationellt forskningsprojekt i nio länder
Då den i fjol anlagda hortensiaparken vid Kyrkgropen står i full blom får Pargasborna på allvar skörda frukterna av ett internationellt projekt, där man utreder hur olika hortensiasorter klarar sig i varierande klimat och växtförhållanden. Här kombinerar man med andra ord nytta och nöje på ett konkret sätt.
Sammanlagt 114 olika vipphortensiasorter planterades i onsdags i parken som också får en del annan växtlighet, bland annat perenner, för att parken ska vara attraktiv och blomstra under en längre tidsperiod.
Av de flesta arterna planterar man tre exemplar, vilket betyder omkring 330 plantor.
Euro-Trials -nätverket
- I Finland är det Naturresursinstitutet Luke som håller i trådarna för provodlingen i Pargas.
- De övriga länderna som deltar är Nederländerna, Tyskland, Belgien, Frankrike, Österrike, Storbritannien, Irland och Island.
- Projekthelheten administreras av det kungliga hortikulturella sällskapet KVBC i Nederländerna som redogör för projektet bland annat i sin årsbok Dendroflora.
Samarbete mellan flera parter
I Pargas förverkligas parken till skillnad från de flesta motsvarande forskningsprojekt på en allmän plats och i samarbete med Pargas stad, Naturresursinstitutet Luke, Maija och Yrjö Rikalas trädgårdsfond samt en del sponsorer.
Anton EkmanStadens grönserviceplanerare Daniel Falck som också designat parken var tillsammans med parkenhetens team fullt sysselsatta under onsdagsförmiddagen med att plantera exemplaren i prydliga rader invid rätt namnskylt.
– Exakt samma plantor planteras i åtta andra länder och de flesta är på sådana områden som inte blir bestående, utan töms på plantor efter att projekttiden tagit slut. Men här i Pargas blir parken kvar till stadsbornas stora glädje.
Den egentliga provodlingen avslutas 2025, men i Pargas får man njuta mycket längre än så – sannolikt i decennier framöver förutsatt att plantorna klarar sig.
Alla arter har inte hunnit få namn
De mest fantasifullt namngivna sorterna av vipphortensia (Hydrangea paniculata) hittar sina platser i rutnätet. Vissa av sorterna är så nya, att de inte ens fått marknadsföringsnamn i stil med ”Pink Cloud” eller liknande ännu. De får än så länge nöja sig med en sifferkod.
En inhemsk sort finns också med i provodlingarna runtom i Europa – nämligen mustilahortensian som härstammar från Mustila arboretum i Elimä (Elimäki) som numera är en del av Kouvola.
Dagvattendamm under arbete
I hortensiaparken kommer staden också att anlägga en dagvattendamm, där man tar till vara dagvattnet för att använda vid bevattningen av parken.
Anton Ekman– Vi kommer också att placera ut både bänkar och bord så att besökare kan sätta sig ner och njuta av blomsterprakten. Några sorter börjar blomma i mitten av juli, några senare. De blommar ända tills senhösten och vipporna är snygga även under vintertid, säger Falck.
En informativ och överskådlig skylt över området kommer också att dyka upp.
– Namnskyltarna finns också vid själva plantorna, så det är enkelt att komma och kolla in vilken sort som kanske passar just till den egna gården.
Övervintringen det man är mest intresserad av
Forskare Eeva-Maria Tuhkanen från Luke var också med vid planteringen i onsdags. Det kommer i praktiken att vara stadens parkenhet som ansvarar för skötseln av parken och Luke ansvarar huvudsakligen för observering och mätning av plantorna under forskningsperioden, efter det övergår parken till staden.
– Det vi här i Finland förstås är mest intresserade av är hur de olika plantorna klarar övervintringen, men vi analyserar bland annat hur buskarna växer, blommar och om de blir angripna av sjukdomar eller skadeinsekter.
Luke har olika inhemska provodlingar också i Pikis samt i Uleåborg för tillfället.
Ett mycket bra initiativ som kommer att glädja oss länge. Väntar med spänning på blomningen.
Staden har tacknämligt satsat på Centralparken. Gör mig stolt att vara Pargasbo.