Mikael Heinrichs 01.12.2022 05:00

Havsörnens återkomst från utrotningens brant hör till det finska naturskyddets största triumfer. Men samtidigt påverkar det havsörnens bytesarter, framför allt ejdern, vars populations tyngdpunkt enligt FM Camilla Ekblads färska doktorsavhandling skiftat mot innerskärgården uttryckligen på grund av havsörnen.

Ekblad disputerar på fredag vid Åbo universitet och har forskat en hel del i just havsörnsrelaterde frågor också tidigare.

– Jag bor själv i skärgården och har med egna ögon sett hur havsörnspopulationen ökar. Där det inte tidigare funnits luftburna predatorer har det förstås en inverkan på bytesarterna. Jag skrev min pro gradu-avhandling om havsörnens näringsval på Åland för länge sedan och då möjligheten till en doktorsavhandling dök upp nappade jag direkt, säger hon.

Havsörnen en indikator för hur miljön mår

Ekblad har forskat i hur havsörnens comeback påverkat både i den åländska skärgården och i Lappland. Vilka arter livnär sig havsörnen på och hur påverkas de arterna?

– En spännande aspekt som kom fram handlade om ackumuleringen av miljögifter hos havsörnen som topprovdjur.

Olli Saksela

Som topprovdjur samlar havsörnarna på sig skadliga ämnen via födan och är därför utmärkta indikatorer för miljöns tillstånd. Havsörnsungar som kläckts i Lappland visade sig ha högre kvicksilverhalter än havsörnarna som kläckts längs den finska kusten.

– Vi uppmätte de högsta kvicksilverhalterna hos de havsörnar vars bytesdjur fanns högre upp i näringsväven, framför allt hos dem som ätit mycket gädda. Halterna var dessutom högre hos de örnar vars bo fanns i närheten av bassängen Porttipahta i Sodankylä, vilket visar att halterna i den fortfarande är förhöjda, trots att det enligt de obligatoriska undersökningarna inte längre är så. Ingen havsörnsindivids halter överskred gränsen för negativa effekter, men det är viktigt att vara medveten om lokalt förhöjda halter, konstaterar Ekblad.

– Men jag skulle åtminstone inte äta stora mängder stora gäddor från de trakterna.

Havsörnen är en opportunist av rang

Havsörnen saknades i praktiken från Östersjön under flera årtionden, och då anpassade dess bytesarter sig till den havsörnsfria miljön.

I avhandlingen undersöktes havsörnarnas näring ingående både i den åländska skärgården och i Lapplands inland. Resultaten stärkte bilden av havsörnen som en opportunist, som helt enkelt tar det som är lättast och behändigast att komma åt.

Olli-Pekka Karlin

I insjölandskap och i innerskärgården dominerades födan av fisk, medan den i ytterskärgården bestod nästan uteslutande av sjöfågel. Den överlägset viktigaste bytesarten i Lappland var gäddan. På Åland gick ejdern om gäddan som den viktigaste bytesarten i slutet av 1980-talet.

– Men havsörnen simmar inte, utan tar sitt byte i grunda vatten. I ytterskärgården är fisken mer svåråtkomlig. Det i kombination med att ejderstammen växte och att gäddans förekomst minskade ledde till skiftet.

Ejderkraschen sammanfaller med havsörnens återkomst

Ejderstammen var som störst i skärgården kring 1997, men kraschade efter det. I dagens läge är stammen ungefär på samma nivå som på 1980-talet.

– Kraschen sammanfaller med att havsörnsstammen repade sig, men det står klart att det också finns andra faktorer som spelar in. I Finska viken minskade ejderpopulationen redan innan havsörnsstammen började öka.

Det som står klart är att ejderstammens tyngdpunkt skiftat mot innerskärgården i och med att havsörnen fått ett starkare fotfäste.

– I diskussioner med ejderforskare har jag fått klargjort för mig att ejdrarna i sig inte flyttar, men tyngdpunkten skiftar i och med att populationen i ytterskärgården minskar. Det har inte tidigare vetenskapligt bevisats att det är uttryckligen på grund av havsörnen, men det kan vi nu påvisa, säger Ekblad.

Hon har inte forskat uttryckligen i vilka bytesdjur havsörnen livnär sig mest på i just den åboländska skärgården. Enligt Ekblad är det ändå osannolikt att trycket på en enskild art skulle bli så stort att arten försvann helt och hållet.

– Enligt tysk forskning har det ändå klarlagts att havsörnen föredrar fisk framom sjöfågel, men det är tillgången som avgör.

Den naturliga balansen ett frågetecken

– Det som vi inte vet är hur stora vare sig havsörns- eller ejderpopulationerna skulle vara utan människans inblandning. För länge sedan utfärdades det skottpeng på ejdern och den blev överjagad. Då miljögifterna ledde till färre havsörnar, växte ejderpopulationen men samtidigt kan vi anta att läget år 1997 var högre än naturligt.

Åt vilket håll situationen är på väg och var den ”naturliga” jämvikten ligger vet vi inte.

– Minken och mårdhunden som finns i skärgården på grund av människan är ett större hot för ejdern och också jag som djurvän ser jakten på mink och mårdhund som en bra sak. Det är vi som råddat till naturen och vi som ska se till att rätta till våra fel.

Havsörnen klarar sig bra utan ejdern, påpekar Ekblad och påminner att ejdern kan häcka rätt nära människan. Havsörnen i sin tur undviker människor.

– Mitt tips är att om man har ejdrar som häckar till exempel nära stugan, kan det löna sig att nu och då visa sig i närheten, men förstås utan att störa ejdrarna, för att havsörnen ska hålla sig borta.

De slaktrester som till exempel jägare lämnar efter sig är rena rama buffébordet för havsörnen som enligt Ekblad till och med klarar sig bättre om vintrarna än vad de skulle behöva.

– Det var viktigt med vintermatning av havsörnar tidigare, men det var minst lika viktigt att man slutade med det.

FM Camilla Ekblad framlägger sin doktorsavhandling ”The return of the white-tailed eagle: Ecology of predator-prey relationships in the Baltic Sea and Arctic inland” till offentlig granskning vid Åbo Universitet fredagen den 2 december klockan 12.

Som opponent fungerar Dr Oliver Krone (Leibniz Institute for Zoo and Wildlife Research, Tyskland) och som kustos professor Toni Laaksonen (Åbo universitet). Tillfället hålls på engelska. Ämnet för disputationen är ekologi och evolutionsbiologi.

Intresserad av att läsa fler ÅU-artiklar? Första månaden bara 1,00 €! Klicka här.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln