REPORTAGE
Här kan du njuta av Kimitoöns bästa skogar – Masugnsskogen lyfts fram som en av de finaste
Det doftar lite mossa och fuktig jord. Ett dovt susande från trädkronorna ger stegen en skön bakgrundston till det diskreta fågelkvittret. Det här är den hundra hektar stora Masugnsskogen i Dalsbruk. Så här stora enhetliga skogar är mer sällsynta på Kimitoön.
Skogen på Kimitoön blev i våras rikskändis på några dagar. Detta efter kommunens historiska beslut om att skydda nästan en tredjedel av kommunens skogsmark på cirka 300 hektar och helt avstå från metoden kalhuggning.
Kimitoöns största skogsägare Konstsamfundet (7 000 hektar) kom i samma veva med besked om att man kommer att freda ännu mera av sin skog.
Masugnsskogen är en av favoriterna
Panu Kunttu (agronomie- och forstdoktor) och Sanna-Mari Kunttu (sakkunnig, Kimitoöns vandringsleder) har flera favoritskogar på Kimitoön, bland annat i Purunpää, på Biskopsö och i Kulla.
I just Masugnsskogen finns fler märkta naturstigar, men nu håller vi oss utanför dem och går in i skogen på västra sidan av Hertsbölevägen mot Stora Masugnsträsket.
Emilia ÖrnmarkEn mångsidig skog
Masugnsskogens karaktär gillar Kunttus bland annat för dess mångsidighet. Här finns berg, vatten, blandskog, granskog och tallskog och träden är av olika storlek och ålder.
Vi stannar upp vid en enorm tall, uppskattningsvis 120 år gammal, och spanar upp mot det majestätiska grenverket.
– Jag tycker om känslan här i skogen. Man är nära Dalsbruk, men ändå mitt i skogen. Det här är ett andningshål som är populärt både bland invånare och bland besökare, säger Sanna-Mari.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkPanu är stolt över alla de skyddade skogarna på Kimitoön och hoppas att Masugnsskogen kunde bli en av dem, både för sina natur- och rekreationsvärden. Masugnsskogen ägs av Konstsamfundet.
En speciell stämning och hälsoeffekter
Sanna-Mari påpekar att en skog är trivsam inte bara för estetiken utan också för stämningen.
– Årstiden påverkar. Ibland är eken som finast, nu på våren blommar vitsipporna och om hösten är det ruska. Den här skogen är bäst på vintern, då det är tyst och snöslask.
Hon hänvisar till forskning då hon säger att folk trivs bäst i skogen om den är i naturtillstånd och här finns olika biotoper. Då är hälsoeffekterna också störst.
Emilia ÖrnmarkPanu har inventerat många av Kimitoöns skogar, dock inte denna. Men han vet att här finns många arter som trivs i större skogshelheter, till exempel tjäder, orre, järpe, spillkråka och tofsmes.
Kunttus ser skogen som en viktig del av vardagen – här är det lätta att koppla av efter arbetsdagen. Skogen ger inspiration och livskraft, som följs av förmåga att hitta koncentration.
Emilia ÖrnmarkFyra Kimitoöbor tipsar om sina skogsfavoriter
Kimitoön och dess skärgård har otaliga vackra skogspärlor. Vi bad fyra Kimitoöbor tipsa om sina favoritställen i skogen:
Siv Vesterlund-Karlsson– Stället gillar jag för att det visar hur mångsidig vår natur och omgivning är. Det finns bergsbunden mark utan växtlighet, yngre och äldre skog och åkermark. Bakom ryggen finns havet.
I närheten av den här platsen finns utkikstornet i Eknäs.
Lussi Järvinen– Platsen känns spännande, eftersom det helt plötsligt i en ganska tät skog plötsligt öppnar sig ett fält fullt av jämna fina stenar. Man förstår genast att det är fråga om någonting som naturen själv har skapat, säger Lussi Järvinen.
Stenfält skapas av vågor vid en tidigare strand. Men här är det Kasnäsjätten och Högsårajätten som kastat sten på varandra.
Finns i närheten av färjfästet i Högsåra. Hittas längs Kasnäs längsta naturstig.
Satu Zwerver
Heidi Fihlman
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.