”Här är det okej att försöka tala svenska” – svenska klubben på Kimitoön får språkhjälp av ÅU
Att lära sig svenska genom att läsa texter och ur dem automatiskt snappa upp nya ord är en fungerande strategi. Åtminstone för en handfull finskspråkiga pensionärer som ÅU:s reporter har träffat. För flera av dem är ÅU en viktig källa inte bara till lokala nyheter, utan också för språkinlärning.
Jag blir inbjuden till en månadsträff med Skärgårdens seniorer – en förening på Kimitoön med mest finskspråkiga medlemmar. Föreningen har en inofficiell grupp, kallad svenska klubben.
Nästintill alla i klubben är inflyttade. Varje gång träffas de ungefär tjugo medlemmarna på olika ställen kring olika teman. I dag är det svenskspråkiga Margita Hangelin som berättar om jultraditioner, ett tema som dagens värdinna Merja Keijonen har valt.
– Det finns många finskspråkiga pensionärer på Kimitoön. För att smälta in här är det bra att kunna svenska, säger Pirkko-Liisa Topelius.
ÅU läser hon främst för att få de viktigaste nyheterna om Kimitoön, men även delvis för språkets skull. En prenumeration på ÅU blev aktuell ganska snabbt efter flytten till Kimitoön 2014, vid sidan av Salon Seudun Sanomat, Helsingin Sanomat och Turun Sanomat. Innan det hade Pirkko-Liisa varit fritidsboende på Kimitoön i cirka femton år.
Lättare att prata svenska med någon mindre kunnig
Pälvi Hannonen säger att det är lättare att prata svenska med någon som inte är så bra på svenska än med någon med svenska som modersmål.
– Ofta blir det så att jag måste leta efter orden, och då är svenskspråkiga så snabba med att säga ”kyllä, minä puhun suomea”, säger Pälvi.
Men i svenska klubben finns tid att leta ord. Tålamod önskas av de svenskspråkiga på Kimitoön.
En annan av medlemmarna är Marianne Jokinen. Hon säger att ÅU nog ger hjälp i att lära sig svenska.
– Det är ju helt annat än att lära sig svenska i skolan. Jag lär mig automatiskt nya ord genom att läsa, säger hon.
Tjugo preocent har rollen att rätta
Några få svenskspråkiga är också medlemmar av gruppen. De utgör den andelen på tjugo procent som får ta rollen att rätta den andra. Då man kommunicerar i den interna whatsapp-gruppen brukar de svenskspråkiga korrigera genom att upprepa samma sak, men på korrekt svenska.
En av de svenskspråkiga är Anita Österberg, infödd Hitisbo. Hon uppskattar att skapa nya kontakter. En annan är Hasse Forstén, inflyttad från Sibbo, som gått med i föreningen för att han vill veta mera om sin nya hemort och få nya bekanta.
Emilia ÖrnmarkFöreningen startade med sikte på ett äldreboende
Skärgårdens seniorer, eller Saariston seniorit som föreningen heter på finska, grundades 2016. Då var syftet att driva frågan om ett seniorboende i Dalsbruk, vilket föreningen också gjorde.
– Nu väntar vi på seniorhuset och träffas så här tills vi kan flytta dit, säger Pälvi.
Som första alternativ kastades då det gamla brukskontoret, nuvarande Dalscenter, fram som en möjlig plats för seniorboende. Kontoret är numera fyllt med företagsverksamhet och inkvartering. Ett nytt seniorhus planerar Yrjö & Hanna-stiftelsen just nu på en annan tomt i Dalsbruk, vilket fått grönt ljus av Kimitoöns kommunfullmäktige.
I dag har Skärgårdens seniorer många program utöver svenska klubben.
Av Kimitoöns cirka 6 500 invånare är cirka trettio procent finskspråkiga.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.