Den första juli tar Finland över ordförandeklubban i EU:s ministerråd efter Rumänien. Vad som kunde antas bli ett halvår av tid att skina, att skryta med finländsk kultur och att frikostigt spä på lite extra inför alla stora möten, blir nu helt det motsatta.
Under de kommande sex månaderna som Finland agerar ordförandeland handlar det i stället om hållbarhet, inbesparingar och framför allt miljötänk.
Det blir inga Muminmuggar och inga Aalto-vaser åt gästerna. För första gången i EU:s historia går i stället gåvobudgeten på omkring en halv miljon euro till att klimatkompensera gästernas flygresor, skriver Helsingin Sanomat.
Klimatförändringen är enligt statsminister Rinne nu den allra största utmaningen.
— ”Ja, men”-politikens tid är förbi när det gäller att bekämpa klimatförändringen. I Finland, inom EU och på global nivå, säger Rinne i sin upplysning till riksdagen.

Utmaningar på rad

Ordförandeländerna gör alltid upp egna ordförandeprogram inför ordförandeperioden. Beredningen av Finlands program startade redan våren 2018.
Sloganen för det nu offentliga programmet är Ett hållbart Europa – en hållbar framtid.
Tyngdpunkten ska under Finlands ordförandeperiod ligga på att EU:s ska ha en ledarroll i globala klimatfrågor. Åtgärder mot klimatförändringen ska vidtas på ett socialt rättvist sätt. Åtgärderna ska synas inom alla sektorer i samhället och ingen ska beröras mer eller mindre än någon annan.
Sysselsättningen måste höjas och det bör satsas starkt på utbildning. Utbildning och hög kompetens lägger grunden för européernas framgång, konstaterar Rinne i sitt tal till riksdagen.
Det måste även skapas en hållbar tillväxt. Hållbarhet är en grundsten i EU:s gemensamma värden. Mänskliga rättigheter, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten är värden som EU en gång byggts upp på. Enligt Rinne är det dessa värden som EU fortsättningsvis ska byggas vidare på.
— Människorna och deras behov ska vara kärnan i EU-samarbetet, säger Rinne.
De kommande sex månaderna för med sig en hel del utmaningar med tanke på Storbritanniens utträde ur EU.
Ytterligare en sak Rinne säger sig vara speciellt orolig över är de negativa följder som globaliseringen haft på många håll i Europa.
— Jag är väldigt orolig över hur rättsstaten utvecklas inom Europa. Just nu ser det ut som att globaliseringens negativa följder på många håll har förstärkt ett tankesätt där demokratins grundstenar krossas och där yttrandefriheten begränsas. Detta är en sak som vi nu måste finna en lösning för, säger Rinne.

”EU är inte de där. EU är vi.”

Att Finland är ett litet land hindrar inte Finland från att kunna påverka stora beslut inom unionen.
— Det är upp till oss själva om Finland ses som ett stort eller ett litet EU-land. Ju aktivare vi är, desto större ses vi också som, säger Rinne.
Inför ordförandeperioden påminner Rinne även om att EU inte finns någonstans där ute, där långt borta.
— När kontroversiella frågor tas upp sägs det ofta att ett sådant beslut fattades där i Europiska unionen. I svåra stunder sägs det att EU måste handla snabbt. Jag vill påminna dem som säger så att de talar om sig själva. EU finns inte där någonstans. EU är här. EU är inte de där. EU är vi.

Från 21 mötesorter ner till en

Finland tar nu för tredje gång över ordförandeskapet i ministerrådet. De tidigare gångerna, år 1999 och 2006, fick utländska gäster se en hel del av de tusen sjöars land. Då hölls möten på 21 olika orter runtom i landet.
Denna gång har man drastiskt skurit ner antalet. Alla möten hålls i regel nu på Finlandiahuset i Helsingfors.
Orsaken till detta är att man vill att koldioxidavtrycket som möten skapar ska vara så litet som möjligt. Genom att hålla alla möten i Helsingfors undviker man onödiga bilresor. Till Finlandiahuset kan medierepresentanter och deltagare i stället lätt ta sig gående, cyklande eller med kollektivtrafik.
Även om man gärna hade visat upp mer av Finland, går nu miljöns bästa före allt annat.
— Då man ser på den globala situationen ser det ut så att exempelvis USA inte är bundna till Parisavtalet. Därför anser jag att det är viktigt att EU tar en ledande roll i den globala klimatpolitiken, säger Rinne.

Färre möten minskar budgeten

70 miljoner euro ska ordförandeskapet totalt få kosta Finland denna gång.
I jämförelse med ordförandeperioderna 1999 och 2006 är det en ordentlig nedskärning i budgeten.
År 1999 kostade de sex månaderna av ordförandeskap 84 miljoner euro och år 2006 steg summan ända upp till 90 miljoner, uppger Helsingin Sanomat.
Mest pengar sparas nu in på att man gått in för att minska det totala antalet möten. Under den senaste ordförandeperioden hölls sammanlagt 147 möten. Nu blir det endast omkring 130 möten och tillställningar i Finland.