Hållbar finansiering behövs för lågtröskeltjänster för unga
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Välmående. Tiden är inne för att omsätta ord i handling vad gäller hjälp och stöd till våra barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Bristen på personal inom elevvården, studerandevården och terapi är akut.
Vi behöver lättillgängliga lågtröskeltjänster med fokus på förebyggande arbete för att kunna möta ungas svårigheter och erbjuda hjälp i ett tidigt skede. Sådana tjänster behöver en hållbar finansieringsbas.
Många medborgarorganisationer och andra aktörer inom den tredje sektorn arbetar för att främja psykisk hälsa och förebygga problem bland unga. De avlastar det offentliga tjänstesystemet och är oumbärliga när de offentliga strukturerna är överbelastade och personal saknas.
Men de flesta sådana organisationer är helt beroende av bidrag för sin verksamhet.
I chattjänster med låg tröskel, såsom Ärligt Talat och Sekasin, möter de unga professionella psykologer och handledare som tillsammans med frivilliga vuxna finns tillgängliga för att samtala och ge vägledning om de ämnen som ungdomarna själva vill prata om, såsom ångest, depression, stress och familjerelationer.
Under 2022 nådde Ärligt Talat tjänsten ut till 4366 ungdomar (med fokus på svenskspråkiga) med en budget på 150 000 euro, medan den finskspråkiga Sekasin-chatten hade 160 000 kontakttagningar och förde 32 000 samtal.
Som det nu är tvingas vi jaga medel från staten, kommunen, privata fonder och sponsorer vilket innebär att vi ägnar för mycket tid åt att söka bidrag, rapportera, samla in statistik, utvärdera och redovisa för att synas i rätt sammanhang.
Större organisationer kan ha möjlighet att ha anställda som enbart arbetar med att skaffa medel och följa upp alla de krav som kommer med dessa. Detta är dock ovanligt bland svenskspråkiga aktörer inom den tredje sektorn med begränsade resurser.
Vi behöver snarast finna en mer hållbar modell för finansiering, så att vi kan fokusera på att hjälpa och stödja unga i stället för en ständig medelinsamling.
Ettåriga bidrag ger ingen arbetsro och leder till hög personalomsättning, vilket varken är kostnadseffektivt eller ett effektivt utnyttjande av den kompetens som finns.
Oavsett vilken regeringsbildning vi får är det avgörande att få fram hållbara finansieringsstrukturer som beaktar tredje sektorns verkliga förutsättningar.
Det är väldokumenterat att en marginaliserad ungdom kan kosta samhället uppemot en miljon euro under sin livstid, så det är inte bara tal om en nödvändig åtgärd utan även om en god investering i vår gemensamma framtid.
Det är hög tid att erkänna tredje sektorns avgörande roll för att stärka ungas välmående och förebygga problem inom området psykisk hälsa nu och i framtiden. Det är inte tillräckligt att nämna oss i festtal.
Genom att investera i hållbara strukturer kan vi verkligen göra skillnad och bidra till ungas välmående och framtid.
Jessica Lerche, föreningen Luckan r.f.
Satu Raappana, Sekasin Kollektivet, Mieli Psykisk Hälsa Finland rf
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.