Förflytta dig till innehållet

Häftig brud eller keff guss?

äldre man med röd tröja och rutig halsduk

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

De nya lånen från invandrarspråken utmanar språkkänslan. En bra utgångspunkt är ordet för kvinnan/flicka. En häftig brud låter lagom tufft men hur ställa sig till en keff guss? Bakom guss eller guzz ligger det turkiska kiz ’flicka’ som uttalas nästan som guss. I kurdiska som är ett mycket större invandrarspråk än turkiska används de snarlika orden kech och kich/kisj.

Man kan bara spekulera i om guss går samma öde till mötes som 1950-tals lånen donna och pinuppa. Eller om guss blir en konkurrent till tjej. Verkar osannolikt men så vill vi se de flesta språkliga nyheter: fula, onödiga och talade av fel människor.

Keff då? Ordet betyder dålig och kommer från arabiska. Både keff och guss finns i Svenska Akademiens ordlista från 2006.

Orden har inte bara fått konkurrenter, de har också själva rört sig och tagit sig alldeles speciella nyanser. Ordet flicka var från början en lättsinnig kvinna, nu är ordet neutralt. Valet mellan t. ex. dam och kvinna är avgörande i social samvaro och kräver takt och ton. Har man en ros åt sin dam eller kvinna? Båda kan gå men hantera ordet kvinna med finess!

Man (!) gör lätt bort sig. Platt fall är 50-tals slang som böna eller donna. Javisst, det säkra valet är tjej. Ordet kommer från romani och har stigit på rangskalan. Romernas status var låg, vilket ju är orsaken till att ordet zigenare inte rekommenderas.

Vad är då den äldsta svenska allmänna benämningen på kvinna? I gammal svenska användes piga liksom mannen var dräng. Jämför här danskans pige och dreng. I svenskan rasade piga på den sociala rangskalan och ordet var laddat ännu i den svenska pigdebatten på 1990-talet.

Makt och status bestämmer ordens liv. Männen har långt bestämt över hur orden för kvinna/flicka ska uppfattas. Orden har vandrat uppåt som tjej och nedåt som piga. Har guss bibetydelser från en orientalisk kultur?

Men hur är det med kvinnornas benämningar på män? Tiderna har förändrats. I forntiden var man och människa samma begrepp. I dag ser man forntidens våldsbenägna man som allt annat än mänsklig.

Här kan du läsa fler kolumner av Leif Höckerstedt.

Leif Höckerstedt

Språkvetare och debattör, Ekenäs

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter