Förflytta dig till innehållet

Gruppen Svamp-klapp ger dig råd när du utforskar svamp

Två karljohanssvampar i mossa.

Stensopparnas säsong börjar så småningom lida mot sitt slut, men ännu kan man hitta dem i äldre granskog. Foto: Unsplash.com


Den första frosten har redan hälsat på i Åboland, något som brukar vara början på slutet för svampsäsongen – när stensopparna faller ihop i smältande högar i skogen och kantarellerna söker sig längre och längre in i mossan, för att slutligen försvinna helt.
Men för vissa matsvampar är det nu som säsongen kickar igång på allvar.
– Till exempel frostvaxskivling, rökslöjskivling och trattkantarell är svampar som får sin högsäsong nu, säger svampexperten Patrick Björk.
Björk är en av grundarna av Europas största svampforum, Facebookgruppen Svamp-klapp. Det något ovanliga namnet kommer från att gruppen till en början skapades som en julklapp till svampintresserade i Sverige.

Svamp kulturellt vanligare i Finland

Från att ha varit en liten grupp på runt 200 personer har gruppen vuxit explosionsartat de senaste åren och har numera över 55 000 medlemmar och varje dag under svampsäsongen görs mellan 400 och 800 inlägg i gruppen, där största delen handlar om artningshjälp av svampar. Ett 50-tal administratörer och moderatorer håller reda på det hela, alla väl bevandrade inom svamp.
– Finlandssvenskar och de med finskt påbrå är överrepresenterade bland moderatorerna. Det kan ha något att göra med att svamp är kulturellt mera vanligt i Finland. I Sverige är det rätt få som går ut i svampskogen och de som gör det håller sig till kantareller och möjligen karljohan, säger Björk.

     Svamp-klapp

  • En svampgrupp på svenska på Facebook för både nybörjare, längre hunna och experter.
  • Är troligen Europas största svampforum.
  • Gruppen har i dagsläget runt 55 000 medlemmar och under högsäsong postas runt 400 till 800 inlägg dagligen.
  • Svamp-klapp fokuserar på att skapa en lärande miljö i gruppen, där alla uppmuntras att utveckla sin kunskap om svamp.
  • Gruppen har en hård moderering, det vill säga strikta regler kring hur man får göra inlägg, att man inte får hjälpa till om man inte vet och hur man diskuterar omdebatterade svampar. Brott mot reglerna leder till uteslutning.
  • Finlandssvenskar är mer än välkomna i gruppen.

Själv hör han också till dem som har finlandssvenskt påbrå – så mycket att han kallar sig 100 procent icke-svensk, trots att han alltid bott i Sverige.
Han blev svensk medborgare först som nioåring och hans mamma är österbottning och pappa västnylänning. Dessutom har han släktingar längs hela den svenskspråikga kusten – bland annat kusiner i Åbo, som han besöker nästan varje gång han kommer till Finland.
– Svamp är ju rätt så vanligt i Finland, men blir mer och mer obskyrt ju längre västerut man kommer – det fortsätter hela vägen till USA där man nästan anses tokig om man plockar svamp. Det gör att svampkulturen i Finland är helt annorlunda än i Sverige. I Finland finns helt enkelt kunskapen att behandla skogssvamp som de vitblödande riskorna. Medan svenskarna i fattiga tider levde på barkbröd lade finnarna in riskor, säger han.
De vitblödande riskorna är bland annat skogsriska, pepparriska och skäggriska och de kan ätas efter avkokning. Att de kallas vitblödande har helt enkelt att göra med att de blöder vit saft när man bryter sönder dem. De här riskorna kan man efter avkokning med fördel salta in eller göra till vad som i Sverige kallas för ”finsk risksallad”. I Finland heter det kort och gott svampsallad och hittas också i butikshyllan.
Det är också till riskorna som Björk tycker att man ska vända sig om man vill gå utanför bekvämlighetszonen och plocka annat än kantareller och trattkantareller.
– De är lätta att känna igen, växer överallt och i överflöd – man kan till och med hitta dem i trädplanteringar! De är inte giftiga och de är riktigt goda efter avkokning, säger han.

Patrick Björk drar numera också svampkurser på Åsa Folkhögskola, som fungerar som intagningskriterier för mykologilinjen på Sveriges Lantbruksuniversitet. Det gör han tillsammans med Aleks Tudzarovski (i bakgrunden). Foto: Privat

Svamp är ett outforskat område

Svampplockning är en bra hobby enligt Björk och bjuder utöver de uppenbara fördelarna mat och motion också på en helt ny värld.
– I Norden finns ungefär 10 000 storsvampar, det vill säga de fruktkroppar som vi brukar plocka. Utöver det finns betydligt fler mindre svampar överallt omkring oss. Det är ett stort och komplext ämnesområde som är riktigt intressant att lära sig mer om, säger han.
Till exempel så kan man lära sig att vissa svampar växer på död ved, medan andra bildar mykorrhiza med olika sorters träd, något som kan beskrivas som att de alltid lever i symbios med ett visst trädslag.
Om man vet att karljohan, eller stensopp, växer med gran så vet man var man ska leta efter den. Samtidigt kan man också få reda på att rödbrun stensopp, som växer med tall, och finluden stensopp, som växer med ek båda har samma matvärde som en vanlig karljohan, även om de skiljer sig lite till utseendet.
Samma sak gäller vilka mineraler som finns i marken, till exempel i Åbolands kalkrika marker.
– Där hittar man bland annat finluden stensopp, den ovanliga vita taggsvampen och rödgul trumpetsvamp, som påminner om trattkantarellen, säger Björk.
Andra svampar som trivs i kalkrika marker är blåmjölkig riska och tallblodriska, även kallad läcker riska, den senare en utmärkt matsvamp.

Självlärd expert

Björk har ingen officiell utbildning när det kommer till svamp, men han är grundligt självlärd inom mykologi.
– När jag studerade fanns ingen mykologilinje i Sverige, så jag är utbildad till civilekonom. Efter det har jag sett till att lära mig själv.
Utbildad har han blivit också. Giftinformationscentralen i Sverige har hans nummer på snabbuppringning när de behöver information om giftsvamp, och Björk publicerar med jämna mellanrum artiklar i Svensk mykologisk tidskrift.
Och så är han administratör för Svamp-klapp då. Gruppen är ett av de säkraste sätten att få veta vilken svamp du har hittat – och om du är rädd att du fått i dig en giftsvamp hjälper de dig snabbt. Så länge du följer reglerna i gruppen så kan du dessutom lära dig massor om svamp, då moderatorerna ofta vill att folk ska lära sig att hitta svaret själva.
– Vi har en ganska hård moderering i gruppen. Med så många medlemmar behövs strikta regler och de flesta tycks gilla det. Vi välkomnar alla som vill lära sig, säger Björk.
 
Relaterat: En svampoholists bekännelser

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *