Förflytta dig till innehållet

Grannkommuner säger nej till samarbete kring Karinahemmet — vill inte förbinda sig ekonomiskt

Karinahemmet finns på Hirvensalo. Foto: Kim Lund


Det är beskedet som Åbo stads förändringsdirektör Antti Parpo fått på förfrågan som skickades ut till kommunerna om samarbete kring den palliativa vården.
– Alla kommuner gav beskedet att man fortsätter med den nuvarande modellen att de mest krävande patienterna får vård av sjukvårdsdistriktet och kommunerna ansvarar självständigt för basvården i livets slutskede, säger Parpo.
– Ingen är beredd att förbinda sig till att betala för ett visst antal vårdplatser på Karinahemmet.

Kan köpa vårdplatser vid behov – men inte förbinda sig

Pargas, Reso, Nådendal, Aura och Pöytis signalerade dock att de är beredda att köpa vårdplatser på Karinahemmet vid behov, om kommunerna själva inte kan erbjuda vård i livets slutskede.
Det skulle i praktiken vara att fortsätta på samma linje som då Sydvästra Finlands stiftelse för hospicevård drev Karinahemmet. Under de senaste tre åren köpte Pargas mellan fem till sju vårdplatser på Karinahemmet, vilket gör staden till den av Åbos närkommuner som köpt näst mest vårplatser på Karinahemmet efter S:t Karins.
Parpo säger att i och med att Pargas hittills använt sig av Karinahemmets vårdtjänster var Pargas den kommunen som mest signalerade ett intresse för Karinahemmet, men utan att förbinda sig till någonting.

Åbopolitikernas förhoppningar om samarbete grusas

Karinahemmet tvingades stänga den 30 juni eftersom stiftelsen som drev hemmet inte längre hade de ekonomiska resurserna att upprätthålla vården. Det trängda ekonomiska läget hade orsakats av att Åbo stad under de senaste åren inte köpt tillräckligt med vårdplatser för att verksamheten skulle gå runt.
Stadsstyrelsen beslöt förra veckans måndag att staden inleder förhandlingar med Sydvästra Finlands stiftelse för hospicevård om att ta över verksamheten och hyra fastigheten av stiftelsen.
Stadsstyrelsen uttryckte en förhoppning om att grannkommunerna skulle vilja vara med och rädda Karinahemmet, men Parpo konstaterar att Åbo stad inte verkar få med de andra kommunerna på önskat sätt.

Vill inte kommentera i det här skedet

Piia Elo (SPD), som är medlem i stadsstyrelsen, har inte hunnit sätta sig in i svaren och vill inte i det här skedet kommentera hur grannkommunernas svala intresse för samarbete kring Karinahemmet påverkar det politiska beslutsfattandet i Åbo.
På nästa stadsstyrelsemöte på måndag får politikerna ta del av en lägesrapport om processen kring Karinahemmet.
Det har också funnits en förhoppning från Åbos sida att Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skulle ta ett större ansvar för att organisera den palliativa vården i landskapet. Men sjukvårdsdistriktet har meddelat att de fortsätter på nuvarande linje att ansvara för de patienter som behöver krävande vård.
– Sjukvårdsdistriktet ser att det är behövligt att organisera vården i livets slutskede på landskapsnivå, men de kan inte göra något om ägarkommunerna meddelar att de sköter basvården själva.

Detta har hänt

26.4 beslöt förvaltningsrådet för Sydvästra Finlands stiftelse för hospicevård att Karinahemmet stängs. Orsaken var att stiftelsens pengar är slut.
17.6 lämnades en lista med över 4 000 underskrifter till stadsfullmäktiges ordförande Elina Rantanen (Gröna).
30.6 stängde Karinahemmet.
12.8 Stadsstyrelsen bordlade ärendet på initiativ av Lauri Kattelus (Saml)
19.8 beslöt stadsstyrelse att inleda förhandlingar om att ta över Karinahemmets verksamhet.

Läs alla artiklar om Karinahemmet här.
 

Dela artikeln

2 kommentarer: “Grannkommuner säger nej till samarbete kring Karinahemmet — vill inte förbinda sig ekonomiskt

  1. Kari Viholainen skrev

    Mielestäni tämä osoittaa päättäjiltä tietämättömyyttä ja osaamattomuutta saattohoidon suhteen. On hyvin valitettavaa. Me tiedämme ainakin asiantuntijatasolla sen, että palliatiiviseen / saattohoitoon liittyy Suomessa sangen haastavia osaamis-ja saatavuusongelmia. Karinakodin ympärillä jo kohta monta kuukautta vellonut juupas-eipäs keskustelu on surullista. Palvelutarve saattohoidossa tulee tulevaisuudessa vaan lisääntymään kuten kaikkinensa palliatiivisen hoidon suhteen. Hoitopaikkoja on lisättävä, osaamista on nostettava koulutuksen kautta niin lääkäreille kuin myös hoitajille. Maasta on kitkettävä epätasa-arvoinen hoito elämän loppuvaiheessa, mitä se tällä hetkellä on. Laatu ja inhimillisyys edellä on mentävä kohti parempaa hoitoa kaikkialla Suomessa asuinpaikasta riippumatta.
    Kari Viholainen. Puheenjohtaja. Exitus ry.
    Sosiaali-ja terveysministeriön Elämän loppuvaiheen hoidon asiantuntijatyöryhmän jäsen.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter