God nyhet mitt i all oro
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
En god nyhet mitt i all oro var president Niinistös resa till USA fredag 4.3.2022 för förhandlingar med president Biden. Det visar att den högsta statsledningen är medveten om Finlands säkerhetspolitiska läge – i motsats till vad man befarade när man hörde de förvirrade intervjusvaren efter statsminister Marins träff med riksdagspartierna. Statsledningen har alltså fått – och tagit till sig – råd från försvars- och geopolitisk expertis.
Den i mitt tycke alltid lika sansade veteranpolitikern Matti Vanhanen sade i onsdags 2.3. att Finlands säkerhetspolitiska läge förändrats radikalt.
Jag tycker det stämmer beträffande en, men bara en faktor, nämligen tilliten till att Ryssland inte har någon vettig orsak att angripa Finland.
Denna tillit är väl ett arv från VSB-paktens tider, och den har givits en förvånansvärt stark roll. Nu har vi sett att Ryssland under ledning av en sinnesförvirrad person inte är att lita på.
I övrigt har det såvitt jag, en 67-årig lekman, begriper inte skett någon förändring i Finlands säkerhetspolitiska läge, som i korthet är att:
- Finland fortfarande tillsammans med Ukraina är det enda landet vid Rysslands västra gräns som inte tillhör Nato. De rågrannar till Ryssland som tillhört Nato har fått vara i fred för ryska militära aggressioner.
- Ryssland fortfarande kan angripa Finland på mycket kort varsel: Från Narvabuktens stränder nästan omedelbart med raketvapen mot Helsingfors, från Kaliningrad på mindre än två dygn med raketbestyckade krigsfartyg mot Helsingfors och/eller Åland. Från öriket kan de beskjuta Storstockholm och Åboregionen, och strypa sjöfarten till och från Bottniska viken (totalt) och Finska viken (delvis).
- Finland har fortfarande rejält över 1 000 km gemensam landgräns med Ryssland.
Ryssland har fortfarande en lag som förpliktigar Ryssland att komma utomlands bosatta ryssar till undsättning om de blir trakasserade. Att iscensätta en trakasseringssituation är fortfarande lika enkelt i Finland, där det fortfarande bor nästan 100 000 ryskspråkiga. - Finland är fortfarande en före detta del av det ryska kejsardömet, och det finns fortfarande folk i Ryssland, däribland möjligen petersburgaren Putin, som anser att Ryssland har berättigade anspråk på Finland.
- Finlands säkerhetspolitiska läge fortfarande ur militärstrategisk synvinkel är dåligt och i avgörande grad beroende av Rysslands goda vilja. Det finns fortfarande samma förutsättningar för ett framgångsrikt ryskt anfall mot Finland.
- Finland hittills har ’räddats’ av det faktum att Ryssland inte upplevt något behov av att angripa Finland. Det mentala arvet från VSB-paktens tider har tydligen varit betydande också för styret i Ryssland – liksom också Finlands otroliga försvarsinsatser under Andra världskriget.
De i Kaliningrad (Königsberg) stationerade Iskander-missilerna når Helsingfors, Åbo
och Stockholm m.fl. i t.ex. Danmark, Polen, Tyskland etc. direkt från plats och ställe.
Iskander-missilerna kan även förses med kärnvapenspets ”vid behov” eller med andra
ord uttryckt, då regimen i Kreml anser det vara påkallat….. ”Njema problema”….