Glädjande med en timme skolsvenska till – regeringens beslut kompenserar brister i svenskundervisningen
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Svenskan. Grundskolans medellånga lärokurs i svenska (B1-svenska) lägger grunden för den finskspråkiga befolkningens svenskkunskaper.
Det är glädjande att regeringen i budgetförhandlingarna beslöt att lägga till en årsveckotimme i B1-språket i grundskolans språkprogram.
Beslutet kompenserar de brister som uppstod när den medellånga svenskan tidigarelades till årskurs 6 hösten 2016.
Tidigareläggningen genomfördes genom att tänja på timresursen, så att två årsveckotimmar i svenska flyttades från grundskolans högre årskurser till årskurs sex.
Tidigareläggningen var pedagogiskt motiverad, men dess positiva effekter hämmas av att de kvarvarande fyra årsveckotimmarna i årskurserna 7-9 inte räcker till för att uppnå tillräckliga inlärningsresultat.
Vissa kommuner har kompenserat årskurserna 7-9 med mera svenskundervisning, men så är inte fallet i alla kommuner. Detta skapar ojämlikhet i utbildningen.
Nätverket Svenska nu och Språklärarförbundet i Finland SUKOL rf beställde hösten 2021 en enkätundersökning om vilka konsekvenser tidigareläggningen av grundskolans medellånga svenska har haft.
Högstadielärarna intygade att reformen medfört avbrott i svenskstudierna och att en stor del av undervisningen går åt till att repetera.
Gymnasielärarna bedömer att de elever som inleder gymnasiestudierna har betydligt sämre svenskkunskaper efter ändringen av grundskolans timfördelning.
Statsmaktens ingripande kommer alltså i grevens tid.
Regeringens beslut att lägga till en årsveckotimme svenska innebär en förnyelse av läroplanen för grundskolans lärokurs.
Undervisningens målsättningar, centrala innehåll och bedömningskriterier förnyas. Beslutet förutsätter ändringar i förordningen om den grundläggande utbildningen samt förordningen om den grundläggande utbildningens målsättningar och timfördelning.
Utbildningsstyrelsen bör bereda de nationella grunderna för läroplanen, varefter utbildningsarrangörerna bereder egna läroplaner.
Svenskan utgör en språngbräda till den nordiska arbetsmarknaden och öppnar möjligheter att studera i ett annat nordiskt land.
Undersökningar visar också (t.ex. Företagarna i Finland 2021) att det finns en efterfrågan på svenskkunnig personal på den finländska arbetsmarknaden.
Vi är tacksamma för att regeringen tog beslutet att satsa på svenskundervisningen och vi hoppas att beredningen framskrider enligt den utstakade tidtabellen.
Följande regering måste förbinda sig att verkställa reformen och reservera behövliga medel för ändamålet.
Gunvor Kronman
Styrgruppsordförande
Hanaholmens Svenska nu-nätverk
Outi Vilkuna
Ordförande
Språklärarförbundet i Finland rf
Satu Pessi
Ordförande
Svensklärarna i Finland rf
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.