Förflytta dig till innehållet

Gisela Knuts är ÅA-stiftelsens nya styrelseordförande, första kvinnan på den posten

Gisela Knuts är till vardags advokat och delägare i Roschier.


Mamma, självklart ska du vara med i Börsklubben, när kvinnor kan vara det, sa Gisela Knuts döttrar för ett tag sedan.
– Jag har inte saknat att få bli börsklubbmedlem, även om jag vetat att klubben erbjuder goda möjligheter att bygga nätverk i näringslivet. Men nu är jag alltså medlem. För våra döttrar var det självklart att jag borde, och jag anser det också viktigt att visa dem och deras generation rollmodeller.
– Det spelar en roll på vilka poster i samhället man ser kvinnor, säger Knuts och blickar omkring sig.
På väggarna hänger många fina porträtt, av män, endast män.
Vi sitter i Åbo Akademis förvaltningsämbete, i Konsistoriesalen där väggarna pryds av rektorernas porträtt.
Nyligen har akademin valt sin första kvinnliga rektor, Moira von Wright, och sedan början av året har Stiftelsen för Åbo Akademi första gången en kvinnlig styrelseordförande, Gisela Knuts.

Sammanträffande med valet av två kvinnor i topp

– Det är ett sammanträffande, och vi är valda av helt olika organ. Visst är jag glad över valet av henne, precis såsom jag är glad över det goda samarbetet med nuvarande rektor, Mikko Hupa. Rektorns roll är alldeles central för styrelsen, och för stiftelsen.
Stiftelsens arbete uppfattas kanske som något lite gåtfullt, funderar Knuts, såsom fondvärlden och stiftelser tenderar att uppfattas överlag.
– Men just Stiftelsen för Åbo Akademi har ett så väldigt tydligt och entydigt syfte, att stöda akademins verksamhet, att vara en garant för att vi har en svenskspråkig högklassig utbildning och forskning, säger Knuts.
– Kauppalehti gjorde i fjol en jämförelse av stiftelsernas roll som finansiärer av forskning och utbildning. Stiftelsen för Åbo Akademi kom på första plats. Under perioden 1917–2017 har stiftelsen stött akademin med 447 miljoner.
– Stiftelsens bidrag har varit helt avgörande för akademins utveckling.

Stiftelsens förmögenhet knappa 700 miljoner, merparten av avkastningen går till ÅA

Stiftelsen grundades 1917 av privatpersoner som ville garantera ett svenskspråkigt universitet i Åbo.
I dag förvaltar stiftelsen en förmögenhet på knappa 700 miljoner euro. Merparten av avkastningen går fortsättningsvis till ÅA – det årliga bidraget har på senare tid legat på cirka16–18 miljoner euro.
Stiftelsen är också en betydande fastighetsägare i Åbo, äger till exempel byggnaden där Åbo Svenska Teater finns, och stöder finlandssvenskt kulturarbete, genom viss stipendieutdelning med mera.
– Statsunderstöden minskar och det har blivit allt viktigare att få en bättre och bättre avkastning i vår förmögenhetsförvaltning. Det är ingen hemlighet att vi är ute och fiskar efter donationer nuförtiden också.
– Den operativa verksamheten sköter stiftelsens personal under skattmästarens ledning, och Lasse Svens gör det väldigt bra. Styrelsens roll är att skapa förutsättningarna för verksamheten.

Akademin driver verksamheten, stiftelsen engagerar sig särskilt i vissa ämnen

Att garantera högklassig utbildning och forskning på svenska kan tolkas på så många olika sätt; det har över tid uppstått diskussioner kring såväl ämnesutbud som lärosätens hemort.
– Arbetsfördelningen är den, att akademin driver verksamheten och avgör sådana frågor som vilka ämnen det ska undervisas i, till exempel.
– Men sen har stiftelsen särskilt engagerat sig i vissa ämnen. Då ÅA fyllde 100 år i fjol var stiftelsens gåva att finansiera utvalda spetsforskningsenheter med 1,5 miljoner euro per år över tio år. Stiftelsen finansierar också sex kulturprofessurer som är viktiga för bredden i ÅA:s utbildning och för den svenskspråkiga kulturen. Det är ett samarbete där vi tillhandahåller pengarna, ÅA bestämmer över vad som ska göras.
– Traditionellt har det i Svenskfinland funnits en tendens att tycka att det är bra bara det är si så där och på svenska, att vi får nöja oss bara vi har något på svenska. Så fungerar det inte längre.
– Dels har vi så många finlandssvenskar som har en så stark finska att språket inte spelar en avgörande roll för dem och dels krävs det att en högklassig utbildning i dag håller internationell klass.
– Det är just med tanke på sådant som stiftelsens roll blir så viktig. Och för att trygga de finlandssvenska institutionerna överlag måste vi tänka utanför ramarna i Svenskfinland.

Både näringslivet och universitetsvärlden ska ha glädje av samverkan

Ser man på styrelsens sammansättning står det klart att man har varit mån om att hitta just ett sådant tänk – att ha insikter i Svenskfinland men en bredare bas.
Vad vinner universitetsvärlden på näringslivs- och samhällsproffsens medverkan, och vice versa, vad vinner en affärsadvokat och ert advokatkontor på att du är styrelseordförande för stiftelsen?
– Både i styrelsen och i delegationen finns en uttalad strävan efter att ha en bred förståelse för utbildningsfrågor i Svenskfinland, men också insikter i till exempel förmögenhetsförvaltning och juridiskt kunnande behövs.
– På ett personligt plan tror jag att drivkraften för många är den emotionella glädjen i att göra någonting som känns betydelsefullt. Många är alumner från ÅA som jobbar i näringslivet och tycker om att göra en insats för universitetet. Näringslivet vinner ju på att högklassig utbildning ges, nya proffs utbildas. Vi vill bli ännu bättre på den här samverkan.
Någon politisk sammansättning har stiftelsens styrelse eller delegation inte, understryker Knuts.
– Ur stiftelsens synvinkel är det som sätter ramarna för arbetet det svenskspråkiga, i så fall kunde man kalla det språkpolitiskt. Vårt arbete är att stöda det svenskspråkiga universitetet.
Gisela Knuts blev medlem i styrelsen och delegationen redan 2011. Hon hör till dem som inte är ÅA-alumn, eftersom hon studerat juridik vid Helsingfors universitet.

Gisela Knuts

Uppvuxen i Åbo, där föräldrahemmet finns.
Studerade juridik och doktorerade (2006) vid Helsingfors universitet. Doktorsavhandlingen handlade om domstolsanknuten medling.
Advokat och delägare i en av Nordens största affärsjuridiska advokatkontor, Roschier.
Familj: Man och två döttrar.
Bor: I Helsingfors och sommartid vistelser på Lemlaxön i Pargas, därifrån mannens släkt kommer, även om han är uppvuxen i huvudstadsregionen.
Fritid: Gillar att röra på sig, läsa, plocka bär och svamp, sommartid åka båt i den åboländska skärgården.
Inspireras av: Har inte någon speciell förebild men överlag kvinnor som vågar bryta normer, som tänker själva och gör oortodoxa val. Helvi Sipilä för att nämna ett namn.

Lektioner i Kattan sporrade till intresse för juridik

Intresset för juridik växte fram under tiden i Katedralskolan och på Berit Björklöfs historia- och lagkunskapstimmar.
– Min hemmiljö var akademisk och sporrade till argumentation. När jag insåg hur reglerna för samhället också skapas och tolkas via argumentation föddes idén, tror jag. Mamma (professor Ulrika Wolf-Knuts, red.anm) tipsade då att jag kunde gå på offentliga föreläsningar i juridikens grunder vid ÅA och se om det intresserade.
Det gjorde det. Som 19-åring flyttade Knuts till Helsingfors och under det andra studieåret, 1996, fick hon första jobbet på advokatbyrån Roschier, som bud.
– Jag kopierade papper, dukade fram kaffe, ler Knuts åt minnet – numera hör hon till företagets delägare.
När juristutbildningen var klar auskulterade hon vid Pargas tingsrätt. År 2000 anställdes hon som jurist av Roschier.

Skiljedomare i internationella affärstvister

Till vardags arbetar Knuts som advokat i tvister mellan företag, både i domstol och skiljeförfarande. Hon sitter också som skiljedomare i internationella affärstvister.
Under en period jobbade hon på företagets Stockholmskontor samtidigt som det fanns två barn i dagsiåldern där hemma. En svensk affärstidning lyfte fram den framgångsrika advokaten som gör ”oortodoxa val”.
– Då var det ännu lite speciellt att mannen delade på hemmarollen under småbarnstiden. Men numera, 2019, finns det ingen ursäkt för att inte dela på familjeledigheter och hushållsarbete. Det är viktigt för föräldrarnas relation till barnen, men det är också viktigt på arbetsplatserna.
– Jag säger det också i egenskap av arbetsgivare. Roschier anställer många unga kvinnor och jag diskuterar gärna de här frågorna. Det beror i hög grad på dem själva hur deras vardagspussel ser ut, vem stannar hemma med barnen när de är sjuka, vem för och hämtar från dagis.
– Då vårt företag har verksamhet både i Finland och i Sverige märker jag att de yngre männen hos oss allt oftare tar längre föräldraledigheter, de sporras inte minst av att de märker att deras svenska kolleger gör det. Det är en sund utveckling.

Stiftelsen för Åbo Akademi

Stiftelsens operativa verksamhet leds av en verkställande direktör, det vill säga skattmästaren. Skattmästare sedan 2015 är Lasse Svens.
Delegationen för Åbo Akademi består av 50 medlemmar som möts två gånger om året. Mandatperioden är fem år. Ordförande i delegationen är Peter Boström, som tidigare var styrelseordförande.
Styrelsen har sju medlemmar med en mandatperiod på tre år. I styrelsen 2019 sitter Ebba Dåhli, Martina Harms-Aalto, Timo Ketonen, Gisela Knuts, Johan Kronberg, Michael Smirnoff och Stefan Wallin. Föredragande i styrelsen är Lasse Svens och sekreterare är Marian Westerlund.
Styrelse utser inom sig en styrelseordförande för ett år i taget, 2019 är det Gisela Knuts.
Varken delegations- eller styrelsemedlemmar får några mötesarvoden.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *