Förflytta dig till innehållet

Fu och Dao tävlar i världsmästerskapen i agility nästan på hemmaplan — hundsporten har blivit populärare och snabbare

 

Border collien Fu i Pikis gläfser ivrigt.
Strax, strax ska hon få springa genom en agilitybana. Hon är så ivrig att hon knappt orkar vänta.
Så får hon klartecken och rusar i väg som ett svart streck.
Hon hoppar över hinder, springer genom en tunnel och över en bom. Sedan är det hopp över några hinder igen och så upp på ett gungbräde, som vippar ner och så rusar hon vidare genom nästa tunnel.
Hennes förare Janita Leinonen är andfådd när banan är avklarad, så snabbt går det, också för hundföraren, som genom sitt kroppsspråk och med små kommandon för hunden genom banans hinder i rätt ordning – så felfritt och fort som möjligt.

Fu och Dao av rasen border collie. Foto: Carina Holm

Tävlar i landslaget

Det här är inte vilket agilityekipage som helst.
Efter hårda uttagningar ingår de i det finländska landslaget, som i slutet av september tävlar i världsmästerskapen i agility, som ordnas i Åbo.
Leinonen har varit med i landslaget i tio år.
Till hennes meriter hör bland annat två VM-lagmedaljer och fyra individuella VM-medaljer i agility, tre lagguldmedaljer i European Open, guld i European Open och över trettio FM-medaljer.
– Hundarna bryr sig inte om några titlar. Men redan efter några tävlingar känner de adrenalinet i luften och vill också göra sitt bästa, säger hon.
Leinonen har hållit på med agility långt innan hon visste att det kallades så.
– Redan för mer än trettio år sedan lånade grannflickan och jag varsin hund som vi tog till en gård med staket och grindar. Vi gjorde en bana för dem där, där de skulle balansera en viss sträcka på ett staket, hoppa över det eller krypa under det och så tog vi tid på vems hund som klarade av banan snabbast.
När hon sedan på en hundutställning såg en agilityuppvisning föll bitarna på plats.
– Det var en fantastisk känsla att inse att det vi hade hållit på med på skoj faktiskt fanns på riktigt. Det var kärlek vid första ögonkastet.

Agilitybana

Hunden ska klara hindren på banan felfritt, i rätt ordning och så snabbt som möjligt. Foto: Carina Holm

Agilitybanan är ett nöjesfält för hundar

I dag livnär hon sig på agilityträning tillsammans med sambon Jaakko Suoknuuti, som också representerar Finland med sin border collie Dao i världsmästerskapen i Åbo.
– 2007 var jag första gången med i landslaget. Vi lär hundarna tycka om agility, genom att belöna dem mycket redan som valpar. Agility är en gemensam lek mellan hund och förare.
– Agilitybanan är som ett nöjesfält för hundar, säger Leinonen.
Sammanlagt har de åtta hundar. Den yngsta är en valp på fyra månader, den äldsta är över 14 år. Två är tävlingshundar, två är i början av sin tävlingskarriär.
Också de av parets hundar som är över tio år och för gamla för att längre tävla aktiveras fortfarande genom agilityövningar som de fysiskt klarar av.
– Agility är något som verkligen förbättrar relationen mellan hund och förare. Hunden tycker om att vara duktig och bli belönad. Dessutom får också föraren motion, utan att du märker att du springer bredvid hunden. Det är lätt att fångas av agility, säger Janita Leinonen.

Två agilitytränare och deras hundar

Janita Leinonen och Jaakko Suoknuuti i Pikis arbetar med agility på heltid, här med Fu och Dao. Foto: Carina Holm

Lätt att fångas av agility

I medeltal har fem av åtta deltagare i hennes valpkurser under flera års tid börjat med agility efter att ha fått prova på det en gång.
– Det är en gren som kan anpassas efter föraren. Har du ont i knäna går det att föra hunden med kommandon i stället för att springa bredvid.
Att agility är en populär hobby märks bland annat i huvudstadsregionen, där det kan vara tre års väntetid till nybörjarkurser och föreningsmedlemskap.
Talesättet att man inte kan lära en gammal hund sitta stämmer inte, om man får tro Leinonen och Suoknuuti.
– Nej, vilken hund som helst kan lära sig agility. Men äldre hundar kan till exempel ha svårt att hoppa och en stor hund som grand danois kan ha svårt att klättra. Det beror både på rasen och på individen hur bra den blir. Kroppsbyggnad och hundens hälsa har också betydelse.
De säger att tävlingarna i agility har blivit hårdare med åren. I dag klarar du dig inte längre i världsmästerskap och andra stora tävlingar med en medelmåttig hund och en bra förare.

Janita Leinonen med Fu. Agility bygger på samarbete och samspel mellan förare och hund. Foto: Carina Holm


Nu måste ekipaget vara snabbt för att ha en chans.
– Agility kan se lätt ut, men varje rörelse är planerad, så att jag till exempel vänder bröstkorgen åt det håll jag vill att hunden ska springa. Om hunden inte vet vad den ska göra tittar den på föraren och då kan den inte koncentrera sig på hindret, säger Janita Leinonen.
Hur stort är det att VM i agility ordnas i Åbo?
– Det är verkligen stort! Senast VM ordnades i Finland var för elva år sedan, säger paret, som har tävlat i agility i 18 länder i Europa plus USA.
– Agility är en mycket publikvänlig sport, så vi hoppas på mycket publik i Åbo. De finländska arrangemangen brukar vara utmärkta med bra kommentatorer, så att publiken förstår vad som händer på banorna.

Agility
Agility är en fartfylld hindertävling som bygger på samarbete mellan hund och förare.
Hunden ska felfritt och så snabbt som möjligt föras genom en bana.
Det finns både hoppbanor och agilitybanor, med kontakthinder som gungbräden och bommar, som hunden ska gå över. Banan har vanligtvis 15–22 hinder.
I Finland började man med agility 1986. Sporten började i Storbritannien på 1970-talet.
Över 13 500 finländare har agility som hobby.
Populära tävlingsraser i agility är border collie och shetland sheepdog.
Källa: Finska kennelklubben, Suomen agilityliitto
VM i agility
Världsmästerskapen ordnas i Gatorade Center i Åbo den 19–22 september.
Omkring 500 hundar från över 40 länder väntas delta.
Ekipagen tävlar i klasserna mini, medi och maxi, där hundens mankhöjd avgör.
Janita Leinonen och Jaakko Suoknuuti
Aktuella: deltar i finländska landslaget i VM i agility i Åbo i slutet av september med border collierna Fu och Dao.
De driver en inomhusarena för agilityträning i Pikis och har också företaget One Mind Dogs, som via nätet utbildar hundägare i valphantering och agility. Åttio procent av kunderna finns i USA.
Hon har skolat hundar på heltid sedan 2003 och tränat agility på heltid sedan 2008.
Paret har ordnat agilityskolning i fjorton europeiska länder samt i Japan, Argentina, Mexiko, Kanada och USA.
I vår ska de till Australien för agilityskolning.
Hon har skolat hundar av 170 olika raser i agility.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *