Fredrik Holm tog sats vid ÅA för karriär i Europas hjärta – det egna hjärtat klappar för Norrskata och Åbolands skärgård
I ett anspråkslöst litet kontorsrum i Strasbourg sitter Fredrik Holm och jobbar med stora frågor.
Kanske de största av dem alla: människorätt, demokrati och rättsstatens principer.
Det är över 30 år sedan han lämnade Åbo och Åbo Akademi. Siktet var ställt på internationella arenor och karriär. Målet var tydligt: arbetet ska vara meningsfullt.
Det är det fortfarande i dag, då hans 28:e år på Europarådet inleds.
Europarådet är Europas tyngsta bastion för mänskliga rättigheter.
Pia HeikkiläStrax innan vi träffas har Fredrik Holm lagt på luren med Kiev.
Europarådet har 65 anställda som verkar i Ukraina just nu. De står varken för pansarvärn eller artillerield men befinner sig på frontlinjen i försvaret av civilsamhället.
I skuggan av kriget ska till exempel rättsväsendet rulla på med rättegångar, domar, frianden och straff. Europarådets tjänstepersoner stöder, råder och övervakar.
Volodomyr Zelenskyj får EU-ledarnas sympatier men Ukraina har lång väg att gå till ett EU-medlemskap. Det förutsätter att man har god förvaltning, följer rättsstatens principer och arbetar mot korruption.
Fredrik Holms avdelning på Europarådet arbetar med samarbete och bistånd till länder som behöver stöd i bland annat dessa frågor.
Inget land har blivit EU-medlem utan att först vara medlem av Europarådet. Ukraina har varit det sedan 1995 och är numera en mycket aktiv medlem.
Fredrik Holm
Bor: I Strasbourg, Frankrike.
Född och uppvuxen: I Åbo, student från Katedralskolan 1987.
Ålder: 54.
Familj: Hustrun Catherine.
Utbildning: Politices magister vid Åbo Akademi 1992, politices licentiat 1996, filosofie doktor vid London School of Economics 1997.
Arbetar på Europarådet sedan 1996, nu som Head of Central Coordination and Risk Management, Direktoratet för programkoordinering.
Arbetsspråk: Engelska och franska.
Har svurit en europeisk ed som tjänsteman, och därmed lovat att jobba för Europa och inte enskilda medlemsstater.
På fritiden: Matlagning, vandring, kultur och resor i Europa.
Sommarställe: På Norrskata i en gård som föräldrarna köpte på 1970-talet.
Stolt över: Finlands stabila och genuina arbete för mänskliga rättigheter.
Pia HeikkiläFredrik Holms kontor ligger i en byggnad med det anspråksfulla namnet Palais d’Europe.
Europas palats är dock inte särskilt glamouröst utan fullt av långa korridorer, kostymklädda tjänstepersoner, datorskärmar och pappershögar.
Här omsätts de stora europeiska ledarnas ord och visioner i praktiken. Härifrån leds arbetet för att se till att konventionerna om mänskliga rättigheter som undertecknats av premiärministrar och presidenter inte endast är tomma ord.
Pia HeikkiläI början av sin karriär var Fredrik Holm ute på fältet i bland annat Albanien, Kosovo, Bosnien och i de baltiska länderna.
– Många länder vill inte vidkännas ord som utvecklingssamarbete eller ”bistånd” från Europarådet. Därför krävs det också mycket diplomati då vi verkar för att lagstiftning, förvaltning och praxis i Europarådets länder ska motsvara våra standarder.
Pia HeikkiläGrunden för Holms personliga intresse för mellanstatligt samarbete lades i Åbo redan på 1980-talet.
1987 började han studera statskunskap vid Åbo Akademi, och kom att fokusera på jämförande politik under Dag Anckars och även Lauri Karvonens ledning. Vilka är de starka och svaga sidorna i olika länders politiska system?
Åren kring 1980-1990 kan tyckas ligga långt bak i tiden men Fredrik Holm säger att studierna vid ÅA var viktiga. Därifrån fortsatte han till en doktorsexamen vid London School of Economics.
1990-talet var en tid som öppnade slussar för många unga finländare i karriären. 1989 hade Finland blivit medlem i Europarådet och 1995 i EU. Bryssel och Strasbourg öppnade sig.
– Vi var delar av en euroeufori och dragningskraften till kontinenten var enorm, säger Fredrik.
Med ”vi” menar han bland annat kollegerna Mats Lindberg och Nina Nordström. Alla tre är sprungna ur ÅA:s led och verksamma i Strasbourg.
LÄS OCKSÅ
Från Karis och ÅA till toppjobb ute i världen – Nina Nordström är van vid att vara Pekka Haavistos vikarie
Byråkraten behövs – Mats Lindberg från Åbo tar fajten för människorätt med andra verktyg än de högljudda aktivisternaÅbolands skärgård en del av identiteten
Kontakten till hemstaden Åbo och inte minst föräldrarna Nils G och Marita är fortsättningsvis aktiv och varm.
Sommarstället på Norrskata är särskilt viktigt för Fredrik och hans walesiska fru. Dit återvänder de varje sommar.
– Åbolands skärgård är en fast del av min identitet, säger Fredrik – som bara några minuter tidigare talat om hur åren vid London School of Economics var som en tvättmaskin där man gick in som finländare men kom ut som en internationell produkt.
Till den privata identiteten hör också ett livligt intresse för gastronomi. Matlagning är inte bara en hobby – hustrun har verkat som restaurangkritiker och Fredrik har ett sommelierdiplom. De ägnar sig bland annat åt ett kokboksprojekt just nu.
Hur väl passar era smaklökar ihop?
– Alldeles utmärkt! Min hustru kommer från den walesiska kusten och det finns mycket gemensamt med åboländsk mattradition: strömming, fårkött, rågmjöl och mycket mera.
Pia HeikkiläPekar finger
Gemensamma värderingar och överenskomna principer är riktlinjerna för Europarådets drygt tvåtusen anställda. Europarådet skapar internationell rätt för nästan hela Europa.
En central del av arbetet på verkstadsgolvet handlar om så kallad monitoring, det vill säga att följa upp och övervaka hur rådets över tvåhundra konventioner om rättigheter följs i medlemsländerna.
Det är när problem identifieras som Fredriks avdelning kommer in i bilden för att erbjuda praktisk hjälp. På avdelningen arbetar femtio personer i Strasbourg i nära samarbete med 435 kolleger på fältkontor ute i Europa.
– Det kan kännas jobbigt att vara den som pekar finger men det är vårt uppdrag, säger Holm.
Pia HeikkiläEuropadomstolen central
Avdelningen ger råd, utbildar och fortbildar i respektive land.
– Vi hjälper till i bakgrunden med många lagförslag. Vår budget används till allt från att utbilda domare i Albanien till att satsa på förvaltningen i Ukraina, Nordafrika och Centralasien, säger Holm.
En av pelarna i Europarådets verksamhet är Europadomstolen, dit enskilda medborgare, företag och föreningar kan vända sig med klagomål efter upplevd kränkning av sina rättigheter.
Europarådets dag för mänskliga rättigheter i Åbo
- Den 4 maj ordnas Dagen för mänskliga rättigheter i Åbo.
- Evenemanget är en del av Europarådets arbete för bättre synlighet i medlemsländerna.
- Det blir både expertdiskussioner och medborgarevenemang, i Hansakvarteret och på Arken vid Åbo Akademi.
- Fokus ligger på Europarådets arbete för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Fotnot: ÅU:s reporter Pia Heikkilä deltog i en journalistresa till Strasbourg arrangerad av Europaparlamentet den 13-16 februari.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.