Förflytta dig till innehållet

Framtidens utbildningspolitik

ljushårig glad kvinna med rödrosa tröja

Framtidens beslut bygger på olika betänkanden och redogörelser som görs i riksdagen. Utbildningspolitiska redogörelsen ger oss riktlinjer för utbildningspolitiken långt in på 2040-talet.

I kulturutskottet riktade vi särskild uppmärksamhet till grundläggande färdigheter, en höjning av folkets utbildnings- och kunskapsnivå, fortbildningen, elevers välbefinnande samt till elevvården.

Ett konstant ändrande arbetsliv ställer ökande krav på kunskap och understryker dess betydelse. Samtidigt har Finlands kunskapsnivå sjunkit. Cirka 35 procent av de nuvarande 30-åringarna har högskoleexamen, medan cirka 45 procent av fyrtioåringar har det.

Vi behöver bland annat öka antalet platser inom högskoleutbildningen samt vidta åtgärder för att förbättra genomströmningen i utbildningen. Dessa åtgärder behövs för att ändra den nuvarande riktningen och för att garantera att minst häften av åldersgruppen får en högskoleexamen.

Livslångt lärande är viktigt på tanke på målen om att höja folkets kunskapsnivå. Också det att ungdomarna får en andra stadiets utbildning är viktigt, eftersom den öppnar dörrar till fortsatta studier och till arbetslivet.

Läropliktslagen för Finland mot rätt riktning. I dagens samhälle är det svårt att få arbete med enbart ett grundskolebetyg. Det är mycket lättare då man har ett yrke.

Det är särskilt oroväckande att kunskapsnivån hos dem som avlägger grundskoleexamen har sjunkit under ett decennium. Andelen elever som läser dåligt har fördubblats under 2000-talet från 7 procent till 14 procent. Av de som går ut grundskolan har 11 procent så dålig förståelse av text att det försvårar deras vardagliga liv. Därtill kan dåliga läskunskaper leda till svårigheter att komma vidare på studiestigen.

Denna trend måste ändras, eftersom läskunskapen är grunden för allt lärande och en förutsättning för att människan kan vara delaktig i samhället. Regeringen bör därför utarbeta ett omfattande åtgärdsprogram för att säkerställa inlärning av de grundläggande färdigheterna (läs- och skrivkunskap, räkning) som krävs i grundutbildningen.

De exceptionella omständigheter som orsakats av coronapandemin har belyst vikten av välbefinnandets betydelse för lärande. Endast en välmående elev kan lära sig och växa till sin fulla potential. Det är därför väsentligt att se till att alla mår bra i skolan, bland annat genom att förebygga mobbning och ensamhet samt att ge stöd till dem som behöver det.

Inlärningssvårigheter är vanliga. Så många som 15 procent av människorna har inlärningssvårigheter. Bland annat lässvårigheter eller neuropsykologiska utmaningar (såsom ADHD) kan orsaka inlärningssvårigheter.
Det är viktigt att de som upplever inlärningssvårigheter eller andra inlärningsutmaningar uppmärksammas och att de får det stöd de behöver i ett tidigt skede. För detta ändamål behöver vi en omfattande reform av stödet i skolan på alla utbildningsstadier.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter