Framtiden är skärgårdens – ”Det fixar vi”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Om man får fabulera fritt, hur kan Åbolands skärgård te sig om 30, 60 eller 90 år?
Vintrar med is och snö blir ett undantag. Man rör sig på isen enbart i sibiriska youtube-videor. Skärgården får bara två årstider – ett grått och kulet vinterhalvår och ett varmt sommarhalvår.
Historierna om det svåra livet i skärgården kan bli svåra för de nya generationerna att förstå.
Befolkningen blandas om. Förr blev man skärgårdsbo för att ens föräldrar var skärgårdsbor. I framtiden blir man skärgårdsbo med eget beslut.
Insjöfinländare flyttar ut till yttre skärgården. Välbärgade EU-medborgare söker sig till unika levnadsmiljöer. De urbanas barn söker kontrast till sin uppväxt och väljer att bygga en mer traditionell livsstil i skärgården.
Sommargäster blir halvpermanenta invånare. Flyktingströmmar når alla hörn av världen.
Det som förenar är attityden. Man säger ”det fixar vi nog”. Det är en skärgårdens grundlag.
Hållbar utveckling är ett måste för planeten och den sydvästra skärgården. Jordbruk och vattenbruk blir ett.
Fiskodlingarna flyttar upp i tankar på land.
Sjöröjeri blir en ny bransch där man skördar vassruggar, suger upp bottenlera samt återvinner näringsämnen från havsvattnet. Allt detta återbördas till åkrarna som näring för det man odlar. Östersjöns viktigaste ekologiska forskning utförs i Pargas.
Båttrafiken är elektrifierad. Området får världens högsta antal kajaker per invånare. I sunden och de tätt bebodda skärgårdsområdena tillämpas strikta båttrafikregler vad gäller fart, vågsvall och väjningsplikt.
Vattendrönare har mätt djupet i detalj i hela skärgården och många grund sprängs bort. En permanent flotta av muddringsfartyg jobbar med att göra sunden djupare – både för båttrafiken och för att vattnet skall strömma friare. Att röra sig till båts blir lekande lätt.
I Nagu har man byggt en internationell flygplats för charterresenärer.
Kyrkbacken har inte bara en utan två restauranger med Michelin-stjärna. Nagu är en kulinarisk forskningsresa med det nyaste och läckraste när det gäller mat.
Gin, whisky och vin produceras lokalt. På Kirjais har man byggt ett hundra meter högt besökstorn med restaurang på toppen. Utsikten omfattar hela skärgården och menyn hela gastronomin.
I Korpo skapar man ett företag som säljer tjänster av alla de experter på världsnivå som spenderar en del av året där. Företaget heter The Korporation och rankas som en av EU:s bästa proffstjänster för företag.
Iniö profilerar sig som distansarbetets mecka, med tjänster för alla de Åbobor som vill bort från stadens jäkt utan att ge avkall på sina karriärambitioner.
Houtskär har byggt ut en modern hamn för kryssningsfartyg och öppnat en gruva för halvädelstenar, med rundturer och direktförsäljning till turisterna.
Jurmo blir värd för ett design-labb med 50 anställda från Aalto-universitetet. Varumärket Jurmo licenseras till nya företagare som utmärkt sig genom sin naturnära design och produktionsfilosofi. Ett årligt Jurmo-stipendium om hundra tusen euro för modig designer instiftas för att hedra traditionsinspirerad formgivning.
På Kimitoön har ett småskaligt kärnkraftverk installerats och i samband med det har en stor datorhall byggts under det kylande vattnet för att tjäna företag som har stora krav på datorkapacitet.
Datorhallen inhyser Finlands första uppsättning av kvantumdatorer att hyra. Anläggningen sysselsätter över 200 personer.
Allt detta är möjligt tack vare sammanslagningen av Kimitoöns och Pargas kommuner. En snabb färjeförbindelse har etablerats för att binda de två samhällena närmare varandra.
Men framgången är inte ett resultat av färjan. Den nya kommunen utmärker sig globalt genom en förvaltningsmodell som är fullständigt digital. Ingen behöver åka till kommunkansliet eftersom allt arbete och alla möten sker digitalt.
Med de pengar som sparas har man låtit bygga ett förvaltningsfartyg som året om åker till de olika hamnarna i kommunen. Kommunens tjänster når befolkningen. Närdemokratin fungerar tack vare vattnet, som förenar.
Kommunens motto är ”Det fixar vi” (DFV). DFV blir ett fenomen på internet och hela världen uppmärksammas på det enastående som sker i Finlands sydvästra hörn.
Ett inflyttningsprojekt gör det möjligt för tusen människor från hela världen att flytta till Åbolands skärgård varje år. Av tiotusentals sökande väljs de personer som visat prov på DFV-attityd.
Men en upprörd lokal falang skapar en proteströrelse med devisen ”Skärgården tillbaka!”.
Eller också blir framtiden något helt annat.
Heja, heja, alltid viktigt att drömma fritt, att lyfta blicken och se möjligheterna eller skapa möjligheterna. Varför inte, – säger jag. Om vi vill så kan vi och tillsammans blir det lättare. Låter som en bra framtidsvision.
Jep, och tunnelbana mellan Houtskär-Korpo-Nagu-Åbo.
Det är alltid bra att emellanåt tänka outside the box även om jag småler åt Mårtens framtidsutsikter. Jag tror ändå att för att det sydvästra hörnet av Finland skall överleva MÅSTE vi alltmer tänka just outside the box. Annars stannar det vid en fiolspelande filur i folkdräkt som begrundas av den tillfälliga resenären. Inget fel i varken folkdräkt eller fiolspel men det behövs mer än så. Tummen upp för Mårten till en viss del.
Månne det också ingår i hans framtidssyn en cykelväg runt hela Ringvägen samt en färja med bättre kapacitet mellan Mossala och Dalen?