Förvånad över svängarna i kaplansvalet i Houtskär
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Som kyrklig beslutsfattare har man förvånat sig över alla svängar med kaplansvalet i Houtskär. Vår folkkyrka har ett klart regelverk för ordinarie prästtjänster och förfarandet kring dem.
Det utgår från kyrkolagen som är mycket entydig. Det är ytterst sällsynt att beslutande organ avviker från dem och jag undrar om något liknande skett förr i Borgå stift.
Då en tjänst blir ledig ska domkapitlet lediganslå den så snabbt som möjligt. Om ingen söker ska den lediganslås en gång till.
Är det är bara en eller två behöriga sökande första gången kan församlingsrådet eller kapellrådet ansöka om att tjänsten ska lediganslås en gång till.
Efter det är det dags att göra beslut om att tillsätta tjänsten om behörig sökande eller sökanden finns. Det är naturligtvis klart att man ska respektera behöriga sökanden.
Det är i kyrkans intresse att präster vill öka sin utbildningsnivå genom att avlägga pastoralexamen och även efter det klara av de förvaltningskrav som sedan krävs för att kunna söka kyrkoherdetjänst.
Att bojkotta behöriga sökanden underskrider all kristen anständighet och ett etiskt förfarande. I det avseendet är det svårt att förstå hur domkapitlet har förfarit.
Det att det insamlades namn för en obehörig sökande tidigare saknar ju helt betydelse. Ingalunda kan utomstående krafter ändra på kyrkolagen utan den bestäms av folkvalda beslutsfattare på kyrkomötet och inte på torgmöten.
Domkapitlets uppgift är inte att påverkas av utomparlamentariska krafter. Sådant ger en mörk skugga över kyrkans trovärdighet.
Ingalunda kan det gå till på det sättet att ett kapellråd låter bli att tillsätta en tjänst då behörig sökande finns för att vänta tills dess favorit hinner avlägga pastoralexamen långt senare.
Kyrkoherden har inte varit med om under processens gång att ett mycket konstigt förfaringssätt har utövats av domkapitlet. Han har understött ett korrekt förfaringssätt som alla församlingar i landet allmänt följer.
Kyrkoherden väljer inte heller kaplan i församlingen i ett kapellråd och står därför utanför sådana beslut. Men han har helt utan orsak hårt kritiserats och det är även orsak till, som han uppgett, att han nu lämnar uppdraget som kyrkoherde vid nyåret.
Allt detta skandalmässiga förfarande med domkapitlets stöd är naturligtvis inte den valda kaplanens fel som säkert kommer att sköta tjänsten bra.
Till slut kommenterar jag ännu hur okunnigt Yle Åboland har behandlat detta ärende. Den har mycket klent för att inte säga alls refererat hur val av kaplaner går till. Därtill har redaktionen varit mån om att bojkotta sakkunnigas kommentarer i debatten och censurerat dem eller inte alls tillåtit debatt.
Det ger en skrämmande bild av hur ett organ som bekostas med skattemedel fungerar och handlar mot grundlagens krav på åsiktsfrihet.
Att Yle tar modell av totalitära staters förfaringssätt om att bojkotta det fria ordet är skrämmande för en demokratisk stat. Att manipulera sakdebatt är att sjunka under det anständiga.
Risto Nurmela har sökt sig trettio år tillbaks i tiden för att finna något motsvarande undantagsförfarande och hur motiverat det var då beskriver han inte. Och årligen väljs kaplaner och de kan vara flera nya. Och många gånger bara en sökande men kyrkliga beslutsfattare respekterar kunniga och erfarna sökande och välkomnar dem. I stället för att utmanövrera dem.
Åbo svenska församling avvisade 1992 eller 1993 den enda sökanden till kaplanstjänsten.
Det vore bra om Risto Nurmela sku hålla sig till gällande fakta och kyrko ordning om besättandet av kaplanstjänster. Det är församlingsrådet eller kapellrådet som väljer dem bland behöriga sökande. Förr valdes de av försmedlemmarna genom allmänt val och provpredikningar. Det är självklart att kaplan nu kan väljas enbart bland behöriga sökanden av de organ som har rätten till det. Då hjälper inte namninsamlingar för obehöriga kandidater.
Risto Nurmela uppger att det finns församlingar som tidigare inte har accepterat behörig sökande efter två lediganslagna gånger men något exempel ger han inte. Som jag uppgett finns i kyrkoordningen vissa få orsaker till att det kan ske på bestämda grunder och sådana grunder fanns inte nu. Men om domkapitlet godkänner kan grundligt motiverade grunder förbises och valet skjuts upp som i detta,fall ett år. Oetiska förfaringssätt är inte lagstridiga. Även biskopen har nyligen uppgett i HBL att händelsen i Houtskär var mycket sällsynt undantagsfall.
Vi har överlag ansvarsfulla och kunniga kyrkliga beslutsfattare och de ägnar sig inte åt att utmanövrera behöriga sökanden. De uppskattar kunniga och erfarna präster som vill arbeta i deras församlingar.
Intressant att Holmberg talar om utomstående och torgmöten. Det han åsyftar är församlingsmedlemmar. De förtroendevalda ska väl vara lyhörda för vad församlingsmedlemmarna anser. Så klart kan det vara vanskligt att veta vad majoriteten i församlingen anser, men i en så liten församling som Houtskär är det nog lättare, en namninsamling representerar tvåsiffriga procenttal av hela kapellförsamlingen. Och församlingsmedlemmarna är definitivt inte utomstående.
En församling har rätt att avvisa en ensam behörig sökande, det har skett också tidigare, även i Borgå stift. Här handlar det inte bara om prästers rätt till tjänster utan om församlingens rätt att välja sin präst, en nordisk tradition ända från medeltiden.
Kaplan Esa Killström skriver att ingen har gjort sig skyldig till något lagstridigt gällande kaplanstjänsten i Houtskär. Det finns väl ingen som påstått det och om Killström känner till något sådant vore det orsak att uppge det.
Vår folkkyrka har ett mycket klart regelverk då det gäller ordinarie prästtjänster som kaplan. Tjänsten lediganslås en gång och en gång till om tjänsten inte fått sökande. I övrigt utses behörig sökande. Undantag är om en församlingsfusion planeras eller om en sådan omorganisering i församlingen kan vara aktuell och att tjänsten därmed kunde bli överflödig. Inga sådana orsaker fanns i detta fall. Utan frågan var att utmanövrera en behörig sökande utan grund. Och det är ett etiskt helt förkastligt förfaringssätt av en kristen kyrka.
Kaplan Esa Killströms beskrivning är så att säga kraftigt vinklad och ingen har väl påstått att något lagstridigt har skett men förfaringssättet har varit ett undantagsförfarande som är ytterst sällsynt i vår folkkyrka. Då en kaplanstjänst blir ledig ska den lediganslås så snabbt som möjligt. Finns bara en eller två behöriga sökanden kan den på begäran lediganslås en gång till och därefter ska den besättas om behöriga sökanden finns. Det är ingen godtagbar motivering att uppskjuta valet för att få en obehörig favoritkandidat senare vald och invänta tills den favoriten hinner avlägga pastoralexamen. Det finns inget exempel på något liknande förfarande inom Borgå stift. Att följa en naminsamlings krav för en obehörig kandidats val är även etiskt helt förkastligt och att underkasta sig påtryckning av utomstående krafter som saknar kompetens att uttala sig om hur val av ordinarie prästtjänster blir tillsatta.
Utan att ta ställning till personfrågor och utan att vara involverad i processen kring besättande av kaplanstjänsten I Houtskär vill jag framhålla, att kapellrådets och domkapitlets förfarande i våras var helt i enlighet med kyrkoordningens bestämmelser. Varken kapellrådet eller någon annan gjorde sig skyldig till något lagstridigt då tjänsten första gången ledigförklarades.