Förflytta dig till innehållet

Forskare: Hundratals papperslösa i Åbotrakten

FRK har ordnat inkvartering för papperslösa utan bostad i Åbo sedan sommaren 2018. ÅU-foto

ÅU-foto


Tusentals flyktingar i Finland lever som så kallade papperslösa i ett parallellt samhälle. Det berättar Katri Gadd, som är forskare vid Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi.
– Det är inte bara i Helsingfors, även i Åbotrakten lever hundratals papperslösa, säger Gadd.
Gadd jobbar inom ett EU-finansierat projekt om migrationspolitik. Projektet granskar hur lagstiftning om migration och mänskliga rättigheter förverkligas i praktiken.
Inom projektet ser Gadd specifikt på situationen för papperslösa, som också kallas irreguljära migranter. Det handlar om flyktingar som bor i Finland trots att de inte har uppehållstillstånd, till exempel sådana som haft humanitärt tillstånd som tagit slut när lagen ändrades år 2016.
– Om de inte kan återvända hem stannar de här, säger Gadd.
– Det finns också sådana som inte kan deporteras lagligt men som inte heller får uppehållstillstånd.
Leende kvinna med svart kofta.

Katri Gadd. Foto: Andreas Häger


Inom sitt fältarbete har Gadd lärt känna ett hundratal papperslösa flyktingar. Forskningen handlar om att få fram deras synvinkel.
– Det är inte bara att intervjua, när man ställer frågor bestämmer man vad som är viktigt, säger Gadd
– Jag försöker vara med dem och få veta vad de tycker är viktigt och förstå varför.
Dessa flyktingar lever i en situation där både omedelbara frågor, som var man ska sova nästa natt, och frågor med längre perspektiv, som hur länge det papperslösa tillståndet ska vara, spelar stor roll.
– Ibland saknar de hopp, ibland kan hopp uppstå om någon de känner fått uppehållstillstånd, berättar Gadd.

Rädslan är hela tiden närvarande

Det dagliga livet för dessa människor styrs av vad de vågar eller inte vågar göra av rädsla för att bli deporterade. Det handlar om rädsla för att gå till läkare eller att ens gå till lekparken med barnen.
– Vissa vågar inte åka buss ifall det blir krock och polisen kommer, berättar Gadd.
Barn i skolåldern har rätt till skola, men det finns också en rädsla för att utnyttja den rätten.
De papperslösa flyktingarna lever i ett samhälle i samhället, med skilda system för vård, arbets- och bostadsmarknad.
Många flyktingar blir utnyttjade inom dessa system.
– Det händer att de kan få betala ganska mycket för att hyra en madrass, säger Gadd.
En del av dem jobbar svart. Gadd har fått höra många berättelser om långa arbetstider och dåligt eller inget betalt.
Det är också möjligt att ansöka om uppehållstillstånd på grund av arbete. Detta kräver i så fall att man har ett pass, vilket i sin tur kan ställa till besvär. Bland annat irakier kan inte söka pass i Finland utan måste åka till Sverige.
– Det enda de då kan göra är att ta den risk det innebär att illegalt passera en gräns, säger Gadd.
Andreas Häger 

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *