”Föreningslivets kraft är en av de mest konstruktiva, glädjefyllda och genuina samhällskrafter vi har”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Frivillig- och talkoarbete inom föreningarna har sjunkit den senaste tiden. Vi är säkert många som känner igen oss i det att vardagspusslet ofta kräver så mycket tid och energi att lägga, att det inte blir något över till att engagera sig i någon förening.
Trenden är ändå oroväckande, eftersom föreningarnas verksamhet och de aktiva frivilligas engagemang är värdefull av så många olika orsaker, inte minst på svenskspråkigt håll. Föreningarna stärker samhörigheten, känslan av gemenskap och erbjuder en verksamhet som ofta annars skulle falla mellan stolarna inom det privata och det offentliga.
Olika föreningar ger en mängd möjligheter till hobbyverksamhet för såväl barn och unga som för vuxna och äldre. Det kan röra sig om allt från motion och idrott till musik, teater, konst och mycket, mycket mer.
Att göra saker tillsammans är otroligt viktigt och också i regeringsprogrammet har vi konstaterat att frivillig- och talkoarbete är hörnstenar i vårt samhälle.
Vi vill trygga frivilligarbetet genom att säkerställa att onödig byråkrati inte utgör ett hinder för föreningarnas verksamhet eller för ordnandet av evenemang. De frivilligas värdefulla tid och energi ska gå till verksamheten man brinner för, inte till att fylla i blanketter och administrativa uppgifter kväll ut och kväll in. Få engagerar sig för at de vill bläddra i papper, utan för att de vill jobba för något de gillar och som ger dem mervärde. Det är det här vi måste lägga mer fokus på.
Som ett led i detta har jag tagit initiativ till en rundabordsdiskussion med aktörer inom mitt verksamhetsområde just när det gäller byråkrati på gräsrotsnivå. Här vill vi höra fältets åsikter gällande de lagar och regelverk som vi idag har och vilken faktisk inverkan de har för våra föreningar. Den oftast ärligt goda tanken med lagstiftning och olika former av reglering är naturligtvis att göra saker och ting bättre.
Men i Finland tenderar vi också i ärlighetens namn att överbyråkratisera rätt enkla saker. I all vår välmening har vi skapat överlappande strukturer där blankettmängden ökar i samma takt som bondförnuftet trängs undan. Det här är varken vettigt, logiskt eller ens ekonomiskt fiffigt. Här behöver vi förändring. Och för att få det till stånd behöver vi fältets hjälp.
Målet är som sagt att föreningarna kan syssla mer med innehållet och det som engagerar föreningsmedlemmarna. Få mer tid för just det som skapar samhörighet, gemenskap och mervärde. I ett samhälle som tyvärr utvecklas i en allt mer polariserande riktning behöver vi alla gemenskapsfrämjande åtgärder vi kan komma på och som vi kan stöda, utveckla och skapa förutsättningar för. Men det är också en annan insikt vi måste komma fram till. Vikten av vårt eget välmående, vikten av gemenskap och samhörighet och vikten av att göra saker tillsammans.
Så lägg telefonen åt sidan för en stund, vik ihop surfplattan eller stig upp från bordet där din dator står. Stig ut ur de sociala mediernas värld och fundera på vad är det som får just dig att må bra.
Är det att träna juniorer, att dansa, att sticka tillsammans med andra, att jobba för bygdens bästa över en kopp kaffe, är det att möta nya människor och se nya platser eller är det att dyka in i litteraturens värld?
Vad det än är, ge dig själv tid att göra just det och gärna tillsammans med andra. Fysiskt. I det verkliga livet. Föreningslivets kraft är en av de mest konstruktiva, glädjefyllda och genuina samhällskrafter vi har. En kraft vi måste värna om och en kraft för ett mer inkluderande samhälle.
Här kan du läsa fler kolumner av Sandra Bergqvist.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.