Förflytta dig till innehållet

Följ med på en morgontur med kartonginsamlingsbilen – ”Man borde vuxit upp med Playstation!”

soporJean Lindén
Insamlingskärlen på Seppäläntie i Masku väger i sig 600 kilogram.

Ett 600 kilogram tungt metallkärl fullt med kartong svävar i luften vid Seppäläntie i Masku.

Nere på marken, bredvid en sopbil, står Juha Poussa med en stor fjärrkontroll. Han styr sopbilens kran så att kärlet hamnar ovanför en stor öppning uppe på bilen.

Sedan sänker han sopkärlet så att en spak på kärlets sida pressas mot öppningens kant. Då öppnas kärlets botten, och kartongen faller ner i bilens inre.

När Poussa, med en manöver med kranen, stängt kärlets botten igen styr han åter ner kärlet på marken – till dess plats bredvid ett identiskt kärl som också ska tömmas.

Jean Lindén
Juha Poussa har jobbat på vägarna i nästan 40 år.

Det är torsdag, strax efter klockan 8. Poussa har varit i farten sedan klockan 6.

Han jobbar för Urbaser, som sköter tömningen av Rinki-ekopunkter runtom i Åbotrakten. I dag ska han tömma kartongkärl bland annat i Rimito, Gustavs och ända bort i Nystad. Nästa dag ska han till Kimito- och Salotrakten.

Ingen dag är den andra helt lik. Han samlar inte in kartong varje dag. Vissa dagar är det glas, andra dagar metall.

– Men jag gillar att köra kartong. Det är lite städigare, säger 56-årige Poussa.

man med bilJean Lindén
Vid ABC Raisio i Reso.

Bemästrar kranen

Jag imponeras av hans precision med fjärrkontrollen. Han verkar lyfta de enorma kärlen nästan med centimeterprecision. Ibland måste kärlen skakas, eller dunkas mot öppningen, för att kartongen ska trilla ner.

Hur länge tog det innan du kände att kranstyrningen satt helt i ryggmärgen?

– Nog handlade det om tusen lyft. De yngre verkar ha lätt att lära sig. Man borde väl ha vuxit upp med Playstationspel. Men visst lär man sig kontrollerna som äldre också, fast det kanske tar lite mer tid.

Juha Poussa har kört sopbil i cirka två år. Men han är en veteran inom logistik. Taxi, buss, långtradare – han har kört det mesta sedan han började jobba i slutet av 1980-talet.

Jean Lindén
Fjärrkontrollen. Med den här styr Juha Poussa bilens kran.

Måste vara lugn

Poussa har alltså rutin. Han är lite av en farbror för de yngre förarna.

– Arbetsgemenskapen här är den bästa jag upplevt under mina nästan 40 år i yrkeslivet. Så länge vi sköter jobbet så kan vi förare sinsemellan flexa en del med jobbtiderna. Vi har bra chefer – men det ska jag kanske inte säga så att de blir styva i korken!

Till skillnad från i varutransportbranschen ringer inte telefonen hela tiden, säger han. Det är skönt.

– Däremot brukar vi förare ibland snacka med varann i telefon under längre körningar. Dela med oss av våra visdomar. Annars ser man ju för det mesta kollegerna bara vid skiftesbytena.

Hurudan ska man vara som person för att köra återvinningsbil?

– Man ska vara flexibel och lugn, inte minst i trafiken. Alla trafikanter inser inte hur mycket utrymme våra stora fordon kan behöva, och då gäller det att ha spelöga.

– Så ska man förstås vara noga och försiktig, i synnerhet då man jobbar nära skolor, och se till att ingen går under kranen, säger Poussa.

Det är minus tio grader. Poussa konstaterar att allt, med start från föraren, går aningen trögare när det är kallt.

Men egentligen påverkar kylan inte jobbet, även om man förstås måste köra extra försiktig när det är halt.

Jean Lindén
Vid ABC Raisio samlas kartongen in i säckförsedda kärl som är nersänkta i hål i marken. Snön yr när Juha Poussa med hjälp av fjärrkontrollen skakar säcken för att innehåller ska falla ner.

Påverkar regnigt väder kartongen i kärlet så att den är svårare att skaka loss?

– Nej, men regnigt väder märks i mindre fulla insamlingskärl, då folk håller sig hemma. Dessutom varierar sopmängderna förstås enligt årstiden. I skärgården är det mycket mer kartong på sommaren, med alla sommargäster.

Syns därhemma

När man åker runt och tömmer kartongkärl ser man endast toppen av kärlen. Om någon slängt till exempel metall längre ner i kärlet märker man det inte.

– Det är viktigt att folk sorterar rätt från början: metall i metallinsamling och glas i glasinsamling och så vidare, så att det inte blir extra jobb att plocka bort det senare. De flesta sköter sorteringen väldigt bra, men där finns nog ännu lite att förbättra, säger Poussa.

Har du själv börjat fundera mera på hur du sorterar nu när du kör sopbil?

– Jo, så är det nog. Det egna sorterandet har blivit bättre.

Jean Lindén
Hur mycket som ryms i kärlen beror på hur bra förpackningarna plattats till.

Också pastillasken duger

Kartong är ett rätt okomplicerat material att sortera. Det säger Pertti Tammivuori, operativ direktör för Finlands Förpackningsåtervinning Rinki. Vid bolagets så kallade ekopunkter runtom i landet kan konsumenterna slänga förpackningar för återvinning.

– Om det ser ut som kartong och känns som kartong ska man sortera det som kartong, konstaterar han.
Och det här sköter konsumenterna överlag bra.

Kartongen som samlas in återvinns som fibrer. Av dem tillverkar man nya produkter. En stor produkt är kartonghylsor som finns i exempelvis inuti rullar med papper eller folie. Men fibrerna används också till bland annat förpackningar, kuvert och laminatpapper.

Vad händer om fel material ändå hamnar i kartonginsamlingen?

– Om det till exempel hamnar plast där så sorteras nog plasten bort i processen. Men sedan måste ju plasten transporteras vidare, och det blir en onödig belastning på miljön. Så det är bäst att sortera rätt från början, och att det finns så lite andra material bland kartongen som möjligt.

I till exempel mjölkförpackningar finns plasthinnor, men de är förstås inget som konsumenten måste försöka separera, påpekar Tammivuori.

Det är ingen katastrof om plastkorken på mjölkförpackningen åker med i kartonginsamlingen, men den ska egentligen sorteras som plast.

Det här hör hemma i kartonginsamlingen

  • mjölk-, surmjölks- och saftförpackningar
  • livsmedels- och matförpackningar i kartong
  • fling-, kex- och sötsaksförpackningar
  • papperspåsar, såsom socker-, mjöl- och brödpåsar samt papperskassar
  • pizzalådor och äggkartonger
  • hylsor från toalett- och hushållspappersrullar
  • omslagspapper, t.ex. kopieringspappersomslag
  • kartong runt dryckesburkars flerpack, t.ex. 6-pack
  • papplådor och vågpapp

Gör så här:

  • Skölj ur och låt torka.
  • Riv, platta till och packa kartongförpackningar innanför varandra.
  • Om förpackningen har en kork skall den avlägsnas och sorteras som plast.

Mottagningsplatser:

  • Rinki-ekopunkter, sorteringsstationer, avfallscentraler och husbolagets avfallskärl.

Källor: Sydvästra Finlands avfallsservice samt Rinki

Finns det något som konsumenterna kunde tänka på när de sorterar kartong?

– En del kanske tänker sig att lådan eller förpackningen måste vara stor för att läggas i kartonginsamlingen. Men till exempel en pastillask är precis likadan kartong som en större förpackning.

Rinki ägs av branschorganisationer inom handel och sköter företagens producentansvar när det gäller insamling av förpackningsmaterial.

Dela artikeln

En kommentar: “Följ med på en morgontur med kartonginsamlingsbilen – ”Man borde vuxit upp med Playstation!”

  1. Krister A. Martell skrev

    Värt att notera är att denna insamling betalas av konsumenten vid inköpstillfället = ifall ingen konsumtion – inga kostnader!

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter