Förflytta dig till innehållet

Finlands konkurrenskraft behöver stärkas

en kvinna med handen på hakan

De senaste månaderna har globalt varit turbulenta.

Tankarna går givetvis till Rysslands oacceptabla anfallskrig mot Ukraina och Irans brutala övergrepp mot sina egna invånare.

Finlands utrikespolitik ska alltid vara tydlig och värna om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Världsläget är dystert, men jag vet att även andra frågor oroar finländarna.

Privatekonomin orsakar bekymmer i många hushåll och även den offentliga ekonomins hållbarhet figurerar i samhällsdebatten.

De senaste åren har varit tuffa. Trots det har Finland klarat sig bra.

Under början av 2022 har  ekonomin, hushållens köpkraft, produktionen och sysselsättningen varit klart starkare än väntat.

Vi har ändå framför oss en period av avstannande tillväxt. Osäkerhet, energibrist, snabb inflationstakt, minskande köpkraft och stigande räntor dämpar ökningen av konsumtionen och investeringarna överallt.

Det som drivit mig som politiker är att försöka hitta lösningar på utmaningarna vi har framför oss istället för att fokusera bara på problem.

Trots att läget just nu på många sätt är jobbigt, väljer jag att fokusera på förändring som leder till förbättring.

Åtgärder som stärker företagandet och ägandet och höjer sysselsättningen skapar den tillväxt vi behöver. Jag vill se ett konkurrenskraftigt Finland som lockar företag att investera och skapa arbetsplatser.

Sysselsättningsgraden borde höjas till 80 %. För att det här ska lyckas behöver våra företag ha en sund omgivning att verka i.

Samhällets uppgift är att möjliggöra företagsverksamhet, inte hindra den.

Den inkomstrelaterade dagpenningen och beskattningen måste dessutom sporra till arbete och investeringar. Efter pensionering måste det finnas en reell möjlighet, för den som vill, att delta i arbetslivet. Jag tycker att alla som jobbar ska få mer i handen.

Ett av Finlands problem är att vi har för lite barn och unga i förhållande till de äldre.

Därför behöver vi mer utländsk arbetskraft och det behövs åtgärder för en ökad och smidigare arbetskraftsinvandring.

Behovsprövningen av utländsk arbetskraft borde slopas och en garanti kring behandlingstiderna för tillstånd för arbetare införas.

Vi måste också bättre ta hand om de som redan är i arbetslivet och värna om deras arbetshälsa.

Finländarnas höga kunnande har under de senaste årtiondena varit en framgångsfaktor. Tyvärr har utbildningsnivån nu hos våra unga i europeisk jämförelse för Finlands del försvagats något. Den här utvecklingen är oroväckande och behöver tas på allvar.

Vi måste satsa på skolan och att alla elever får en god start i livet. Det handlar också om att alla barn ska få gå i dagis. Utbildningen är alldeles central för Finlands konkurrenskraft och ekonomin.

Finland behöver investera mera i forskning och utveckling för att klara sig i den globala konkurrensen.

Satsningar på forskning, utveckling och innovationer ska utgöra 4 % av BNP.

Jag är glad över att den här regeringen kunnat fatta beslut om det här och att införa ett skatteavdrag för företag som investerar i forskning och utveckling.

Ansvaret för att nå målsättningen ligger både på den offentliga och privata sektorn.

För att lyckas balansera ekonomin behöver vi mångsidiga satsningar.

En ypperlig tidpunkt för en kartläggning av utgifter och inkomster är vid övergången mellan två regeringsperioder. Det betyder inkommande vår.

SFP har konsekvent arbetat för en ansvarsfull ekonomisk politik och hög utbildningsnivå för finländarna.

Det gör vi även framöver.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter