Förflytta dig till innehållet

Finland bör begränsa politiska strejker

blå botten med vit text där det står ÅU debatt

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Strejker. Under februari lamslogs många arbetsplatser av strejker där bland annat Industrifacket, JHL och Tehy deltog.

Dessa strejker kostar otroliga mängder för den finska ekonomin och exportindustrin i synnerhet. Det har räknats att minst mellan 300–400 miljoner euro var priset vi betalade för den längre strejkveckan. Det som kanske är mest synd med den debatt som pågår om ämnet, är att partipolitiken syns så starkt och att viljan att hitta lösningar inte alltid är främsta prioritet.

En politisk strejk är inte en vanlig strejk. När en vanlig strejk ordnas är det under förhandlingar av nya kollektivavtal och strejken ordnas för att förbättra arbetarnas förhållanden och avtal. Ett fackförbund kan inte varsla om strejk när ett kollektivavtal är i kraft och det råder så kallad arbetsfred.

Däremot kan en politisk strejk utlysas när som helst av ett fackförbund, även under arbetsfred. Dessa ämnar inte påverka kollektivavtal utan vill påverka ett politiskt beslut.

Strejkerna som pågått i Finland under den senaste tiden har velat påverka de beslut som statsminister Orpos majoritetsregering flaggat för.

Politiska strejker är effektiva, de lamslår ekonomin. Dock är det värt att fråga sig om det är rätt att använda ett sådant effektivt verktyg mot beslut som följer ett regeringsprogram överenskommet inom en demokratiskt vald majoritetsregering.

Naturligtvis har alla rätt att opponera sig mot regeringens politik, den finländska demokratin är något vi alla kan vara stolta över. Men är det demokratiskt om en part har ett verktyg som kan lamslå nationalekonomin?

Det är klart att med den ekonomi Finland har just nu krävs snabba åtgärder för att någon slags “fred” ska nås. Statsminister Orpo gjorde rätt i att kalla fackförbunden till förhandlingar, men trots det meddelade FFC på onsdag att två veckor långa strejker inleds måndagen den 11 mars. Det visade att fackförbundens centrala mål inte är egentligen att hitta lösningar, utan något helt annat.

Det finns en utbredd uppfattning om att vissa åtgärder som gynnar företag automatiskt kommer på bekostnad av arbetstagarna och vice versa.

Denna mentalitet behöver förändras. Det som ligger i arbetsgivarnas och företagens intresse ligger ofta också i arbetstagarens intresse.

Flera europeiska länder har redan begränsat politiska strejker och det bör Finland också göra, för att säkerställa en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad.

Simon Hellbom
Vasa

Anton Åkerman
Närpes

Förbundsstyrelsemedlemmar i Svensk Ungdom

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter