Förflytta dig till innehållet

Fickan full med plast

En kvinna som tittar in i kameran. Bakgrunden är vit.

Ta upp ett litet föremål ur din ficka eller handväska. Vad är föremålet gjort av för material? Varifrån kommer materialet egentligen?

Jag brukar dela in föremålen i fyra kategorier tillsammans med de elever jag träffar i mitt jobb som naturskollärare. De föremål som är gjorda av material från växtriket bildar en kategori och de som är gjorda av material från djurriket en annan. Vidare finns det föremål som har sitt ursprung i mineraler och därtill plastföremål som är gjorda av olja.

Till den första kategorin med växtmaterial hittar vi näsdukar och kvitton i fickorna. Som exempel på material från djurriket tar klassläraren kanske upp sin läderplånbok ur fickan. Någon viftar med ett mynt eller en nyckel när vi kommer till mineralerna.

Sedan är det dags för plastmaterialen.

Listan på plastföremål blir lång: godispapper, hårband, leksaker, dricksflaskor och busskort. Något som ser ut att vara gjort av läder är sist och slutligen konstläder av plast och ett metallglittrande smycke är inte metall utan plast.

Telefonen är en blandning av mineraler och plast. Den här hösten då vi igen jobbar med plast som tema kommer vi också att hitta munskydd av plast fickorna. Ibland blir eleverna ivriga och börjar titta på kläder, kepsar och skor. Då blir det mera plast bland några enstaka plagg av ren bomull eller ylle.

Vad hittade du i din ficka? Föreställ dig att du tappar föremålet längs vägrenen. Vad händer?

Material från växt- och djurriket förmultnar med tiden och metaller rostar till sist bort. Plasten håller länge. Den är dessutom lätt och förs ofta iväg av vind och regnvatten. Kanske kommer plastföremålet ner i ett dike och rinner sakta vidare med vattnet.

Sista utposten blir alltför ofta havet och av allt skräp som finns i havet härstammar allra största delen från aktiviteter på land.

I havet bryts plasten sakta ner i mindre partiklar. Medan det för kartong, bomull och bananskal bara tar några månader att försvinna finns plasten kvar i många tiotals eller hundratals år. Ibland ser plast ut som god mat i en fågels eller en fisks ögon, särskilt då plasten med tiden faller sönder till små smulor, mikroplaster, som påminner om plankton.
Mikroplaster kommer också ut i havet via vårt avloppsvatten som innehåller plastrester från kosmetika och kläder av konstmaterial. Mikroplasterna fyller fiskmagen utan att ge någon näring. Dessutom kan det finnas giftiga kemikalier i plasten.

Vi människor har stor nytta av olika plastmaterial. Det vanligaste användningsområdet för plast är förpackningar.
Förpackningsplast minskar effektivt på mängden matsvinn eftersom matvarorna håller bättre i ändamålsenliga förpackningar.

Att tillverka livsmedel har en större klimatpåverkan än att tillverka plastförpackningarna som skyddar dem. Om maten håller längre tack vare förpackningen är det en vinnande lösning. Viktigt i sammanhanget är att plastförpackningen efter att maten är uppäten kommer till återvinningskärl och kan användas på nytt.

Vi måste var och en ta ansvar för att plasterna inte hamnar i naturen utan istället återvinns. Risken för att plastföremål slutar sina dagar i havet är mindre ju mindre plast vi använder i vår egen vardag. Då det är möjligt är ersättande material att föredra. Om våra fickor fylls med annat än plast är det istället något nedbrytbart vi tappar efter oss på vägrenen.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter