Förflytta dig till innehållet

Eufori med lånade pengar och teknohype

Åbo Underrättelsers logo

Att läsa ÅU lördagen den 23 oktober 2021 (”Konserthuset kan ena mer än splittra”) var jobbigt för en som nyligen avnjöt en konsert i Åbos fina gamla konserthus, donerat av Sverige. Euforin med lånade pengar leder till ett skrytbygge, skyddet för det gamla huset upphävs och hela rasket rivs. Samma dag varnar OECD för att kommande generationer får lida av det hysteriska lånandet.

Presentationen av elbilen Tesla i samma nummer och uppmaning till skattesubvention av elbilar är kul om man har 70 000 extra. Men för en efterkrigskille som i barndomen tvingats räkna knackkorvsbitarna och legat under sin gamla Volvo och fixat avgasrör, är sådant teknohype.

Dags för lite ”inhorealismi” på finska. Elbilen slösar ändliga resurser! Den innehåller cirka 2 000 stycken exotiska kemiska föreningar, vilka kontrolleras till 95 procent av Kina. Åbo köper både elbussarna och torgstenarna (!) av Kina.

Om Finlands bilar skulle bytas till elbilar, skulle det krävas 50 000 ton litium, en fjärdedel av årlig världsproduktion. Men litium kan delvis återvinnas från skrotade batterier.

Värre problem utgör sällsynta jordartsmetaller som dysprosium, tantal, praseodym, gallium och neodym. Dessa är svåra att återvinna, och då man bygger nya elbilar, skjuter efterfrågan i höjden. Neodym, som även vindkraftverk använder, kan ersättas med legeringar av järn och bor. Men speciellt kräver elbilarna mycket kobolt, aluminium, nickel och otroliga mängder koppar.

Kommunistdiktaturen Kina rövar mineraler även i Afrika med att utsuga lokal arbetskraft. Järnvägarna saknar stationer mellan gruvan och hamnen och är till ingen nytta för lokalbefolkningen som hör den neokolonialistiska socialiststatens godståg dundra förbi.

Förädlingen sker i mammutfabriker i Kina, där avloppsvattnet dumpas i giftsjöar och elektriciteten tillverkas med stenkolskondens. Miljöförstörelsen trotsar all beskrivning, men censuren är effektiv.

Klimatvänlig bil går från hype till hype. Först skulle det vara bränslesnål diesel, men partikelutsläppen kom i vägen. Sen blev det etanol, men trots subventionerna slog marknaden ut etanolen som dessutom skövlar regnskogar. Nestes biodiesel görs av den regnskogsförstörande palmoljans biprodukter. Följande var biogas, men biogasråvaran räcker ingenstans.

Nu är det elbil som gäller, men mineralerna är politiskt och miljömässigt ohållbara. Elbilen väger hundratals kilo mera än bensinbilen och sliter mera på vägarna. Följande miljöbilshype blir väl vätgas.

Bäst är att tillsvidare pumpa luft i cykeln och serva sin gamla bensindrivna kärra.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter