Förflytta dig till innehållet

Ett steg framåt för Åbolands sjukhus som ny koordinerande vårdcentral – välfärdsstyrelsen väntas fatta beslut nästa vecka

Arkiv/Jan-Ole Edberg
gul sjukhusbyggnad från 50-talet vid gata
Namnet Åbolands sjukhus lever kvar även om verksamheten är en del av ÅUCS. Tanken är att fastigheten ska göras om till en tvåspråkig koordinerande vårdcentral inom välfärdsområdet.

Om allt går som planerat kan Åbolands sjukhus i Åbo om några år vara en koordinerande tvåspråkig vårdcentral för svenskspråkiga i Åbo, Pargas, Kimitoön och Åbos kranskommuner, samt för en del andra Åbobor också.

Tanken är att de regionala centralerna ska betjäna ungefär 30 000 invånare.

Därför är det viktigt att vårdcentralen som planeras vid Åbolands sjukhus ska vara tvåspråkig.

Inga beslut fattade ännu

Niklas Guseff , SFP:s medlem i välfärdsområdets styrelse, betonar att inga beslut ännu är fattade.

– Styrelsen tar ställning till investeringsplanen för åren 2024–27 nästa vecka. Men som planerna nu ser ut har det hög prioritet inom välfärdsområdet att göra om Åbolands sjukhus på Kaskisbacken till en sådan koordinerande vårdcentral.

Han påpekar samtidigt att det inte alls betyder att vårdcentralerna i Kimito eller Pargas skulle vara hotade.

– Åbolands sjukhus skulle bli en av åtta regionala koordinerande vårdcentraler. Pargas är ett bra exempel på hur det kan fungera också i framtiden, med den huvudsakliga verksamheten i Pargas, men med verksamhet också i skärgården.

Planeringen kan börja nästa år

Om planerna på att göra Åbolands sjukhus till en sådan här regional central godkänns, så hoppas Guseff att man nästa år kan börja planera hur fastigheten ska totalrenoveras för sitt nya användningsändamål.

– Men den Pargasbo som behöver träffa en hälsocentralläkare efter årsskiftet ringer precis samma telefonnummer som i dag. Inget ändrar efter årsskiftet.

Han säger att det kommer att ta flera år innan helheten är klar.

Kimitoön måste investera i ersättande Hannahem

Styrelsen för välfärdsområdet förde också en diskussion om det är välfärdsområdet eller kommunerna som ska investera i till exempel Hannahemmets ersättande fastighet för äldreboende på Kimitoön.

– Det är nog kommunen som måste investera, medan välfärdsområdet förbinder sig till att bli en långvarig hyresgäst. Välfärdsområdet har varken pengar eller teknisk personal för att bygga vad som behövs i 27 kommuner. Men som sagt, besluten fattas först nästa vecka, säger Niklas Guseff.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter