Monica Forssell 03.05.2022 05:00

Nästan 2 miljoner sålda kopior och en omsättning som steg från 700 tusen år 2019 till 1,2 miljoner euro och en vinst på 45 procent följande år.

På femte våningen i ett höghus på Köpmansgatan i centrum av Åbo sitter några unga män och knackar på varsin dator. Kontoret är sparsamt inrett men skärmarna är stora, stolarna ergonomiska och varje plats ljudisolerad med höga vadderade väggar.

Monica Forssell

För snart tre år sedan lanserade Åbobolaget Fakefish sitt första kommersiella datorspel, Barotrauma. Trots att spelet inte är helt färdigt ännu säljs det redan för fullt och spelas av människor runt om i världen.

I en soffa sitter ett par killar och spelar. Glada utrop varvas med datorspelsljudet. Det pirrar och piper. I mötesrummet ett stort bord och smått överraskande en hylla som är fylld med brädspel. Scrabble, Afrikas stjärna och tiotals andra mer obekanta spel i stora och små askar.

– Många av oss gillar att spela också helt vanliga brädspel, förklarar Aku Jauhiainen, 32-årig vd för Åbobolaget Fakefish. En del av de här spelen är ganska komplicerade och kräver en hel del strategiskt tänkande. Det fascinerar.

Fakefish har 16 anställda och en del har varit med från början då Jauhiainen som 25-åring funderade på vad han egentligen ska göra efter avslutade studier i informationsteknologi vid Åbo yrkeshögskola.

Framtidsplanerna var minst sagt luddiga och det enda som stod klart var att spelutveckling intresserade. Några ambitioner på att bli företagare hade han inte, men företagare blev han. Låt vara att vägen till en omsättning på över en miljon euro och flera anställda har varit knagglig och också inneburit ett liv på utkomststöd och nudlar.

Året då studierna var avklarade och åtta kompisar bestämde sig för att börja utveckla spel var 2014. Spelbolaget Rovio var på topp och Supercell starkt på kommande. Företagargemenskapen Boost Turku var till stor hjälp och via Boost Turkus tävling Startup Journey kunde bolagets spelidé, Northbound, visas upp på ett internationellt spelevenemang.

Det var ett Kalevalainspirerat äventyrsspel som killarna jobbade två och ett halvt år på bara för att till slut konstatera att det inte gick att hitta en lämplig finansiär för spelet.

Att man hölls på ytan de första åren var ingen självklarhet. I dag kan man ändå pusta ut, koncentrera sig på att finslipa Barotrauma och så småningom ta sikte på följande spelidé.

Blir ni följande Rovio eller Supercell?

— Nja, det tro jag inte, säger Jauhiainen. De traditionella datorspelen utgör en så mycket mindre marknad än ”free to play”- mobilspelen.

Barotrauma är alltså inte ett mobilspel utan ett traditionellt datorspel. En så kallad premiummodell som kunden betalar en gång för och sedan har fri tillgång till på sin dator.

Handlar det om ett värdeval att satsa på ett traditionellt datorspel som kunden äger efter att hen laddat ner istället för ett gratis mobilspel som kunden betalar för under spelets gång?

— Kanske på sätt och vis. Men det handlar också om att konkurrensen är så otroligt hård då det gäller mobilspelen och att man måste ha god tur, bra samarbetsparter och mycket pengar för marknadsföring för att nå toppen inom den banschen.

Fakefish

Barotrauma är en undervattensvärld med olika stationer som spelarna ska ta sig till för att överleva. Stationerna kan ha namn som Uusi-Turcu men i övrigt utgör Barotrauma en fiktiv värld utan koppling till vare sig Finland eller Åbo. Spelarna finns överallt i världen.

– Barotrauma spelar man tillsammans med andra men de andra behöver förstås inte befinna sig fysiskt i samma rum. Spelet kräver kommunikation, samarbete och strategiskt tänkande, förklarar Jauhiainen.

Hur ser det spel ut som du i framtiden skulle vilja utveckla?

— Svår fråga. För mig är det helt enkelt bara fint att ha en egen firma som kan tillverka egna produkter. Målet nu är att göra det här så bra som möjligt och att försöka växa så att vi i framtiden kan utveckla flera spel samtidigt.

Men namnet då, Fakefish, vad betyder det egentligen? Jauhiainen berättar att han låg och funderade en kväll i sängen och tyckte att ordleken var rolig. Översätter man FakeFish till finska blir det ValeKala som, om man byter ut V och K blir KaleVala.

— Vi var ju säkra på att det Kalevalainspirerade äventyrsspelet skulle bli vårt genombrott, säger Jauhiainen. Nu är det en rolig påminnelse om varifrån vi startade. Fast det ska medges att ordleken är lite svår att förklara i internationella kretsar.

”Fakefish är en succé och ett föredöme”

Enligt Eeva Vuorinen, nyvald styrelseordföranden för Turku Game Hub – Hive, är spelbolaget Fakefish en framgångssaga och något av en galjonsfigur för de övriga spelbolagen i Åbo.

De flesta spelbolagen i Åbo är små eller medelstora bolag med en handfull anställda och ganska blygsamma omsättningar.

Åbobolag som Fakefish, Forbidden Studios, Bugbyte och Flatfish Games hör till de större spelbolagen i Åbo.

— Fakefish är i Åbosammanhang en framgång och ett exempel på att det går att lyckas i spelbranschen, säger Vuorinen.

Varje år grundas det ungefär ett nytt spelbolag i Åbo men det är ingen självklarhet att bolagen blir framgångsrika.

— Det är vanligt att de första åren är svåra då det går åt mycket tid till att skapa det första spelet samtidigt som bolaget måste utföra jobb åt utomstående för att få inkomster, säger Vuorinen.

Satsas det tillräckligt på utbildning som stöder spelindustrin i Åbo?

— Nej det gör det nog inte. Visst finns det utbildningar med fokus på hur man skapar spel men det finns inte tillräckligt med utbildning kring företagsamhet inom spelbranschen. Det är något vi verkligen efterlyser, säger Vuorinen.

Hive stöder små uppstartsföretag inom spelindustrin i Åbogenom att erbjuda kontorsutrymmen, stöd och i viss mån också utbildning. Mentorbolaget fungerar på ideell basis.

Spelindustrin är en mansdominerad industri men över hälften av Hives styrelse består i dag av kvinnor.

Monica Forssell
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln