Förflytta dig till innehållet

En ny plan för havsmiljön

Ën kvinna
Marie C. Nordström

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Baltic Sea Action Plan (BSAP) skapades år 2007 när länderna runt Östersjön beslöt sig för att tillsammans med EU skapa ett gemensamt program för att skydda havet. Östersjön har varit fokus för internationellt samarbete i mer än 40 år men det här var första gången Östersjöländerna kom överens om en gemensam strategi med en handlingsplan för den marina miljön.

Målsättningen med åtgärdsprogrammet var att återställa den ekologiska balansen, eller uppnå så kallad god ekologisk status, för Östersjön och tanken var att detta skulle ske senast år 2021. Vid ett ministermöte 2018 konstaterades det att målet inte kommer att uppnås inom tidsfristen, och som vi vet är 2021 snart över och Östersjön mår fortfarande inte bra.

Men var har då BSAP lyckats? Trots att den ekologiska balansen i Östersjön inte ännu är återställd är BSAP fortfarande ett av våra effektivaste verktyg för att nå en friskare havsmiljö. Arbetet har inneburit omfattande insatser och bland annat har man lyckats med att minska tillförseln av såväl farliga ämnen som näringsämnen till havet.

Dessutom har skyddet för Östersjöns biologiska mångfald blivit bättre, och även olika aspekter inom sjöfarten blivit både renare och säkrare. Även om det huvudsakliga målet ej nåddes så har BSAP långt inneburit en framgång för miljön, och också politiskt sett.

I onsdags träffades Östersjöländernas miljöministrar och Europeiska kommissionen och tillsammans beslöt de om en uppdaterad Baltic Sea Action Plan. Det nya ambitiösa programmet omfattar gemensamma målsättningar och överenskomna åtgärder fram till år 2030.

På listan finns närmare 200 punkter för ett friskt och välmående hav, organiserade under fyra kategorier.

Till målsättningarna hör att Östersjöekosystemet är friskt och motståndskraftigt, Östersjön är opåverkad av eutrofiering, Östersjön är opåverkad av miljöfarliga ämnen och marint skräp, samt att de havsbaserade aktiviteterna är miljömässigt hållbara.

Med den här indelningen vill man också visa att det dels finns utmaningar som härstammar från land (eutrofiering samt miljöfarliga ämnen och nedskräpning) och dels aktiviteter tills havs som bör styras på hållbart sätt (havsbaserade aktiviteter). Därtill kommer dimensionen om miljöns tillstånd (biodiversitet).

De olika områdena är också sammanlänkade – för att kunna nå målet under temat biodiversitet behöver vi också en lyckad implementering av åtgärderna som hör till de andra områdena.

Jämfört med det tidigare programmet så innehåller den nya BSAP kraftigare åtgärder mot nedskräpning av havet, bullerproblem under vattenytan, cirkulering av näringsämnen, samt åtgärder som främjar restaurering av havsbottnar och naturen.

En utmaning som genomsyrar hela planen är klimatförändringen, vilken inte kan hanteras som en separat punkt då den genomgående påverkar arbetet. Till exempel påverkas eutrofieringsproblemet av klimatförändringen så att ökad nederbörd leder till ett hårdare tryck på havsmiljön.

Av de 200 åtgärderna utför medlemsstaterna en del av punkterna skilt och en del tillsammans. En gemensam målsättning är att öka skyddet av Östersjön till 30 procent. Målet är ett enhetligt, effektivt och välstyrt nätverk av marina skyddsområden med högt ekologiskt värde. För närvarande ligger skyddet runt 13 procent så här finns mycket kvar att göra.

Som ett annat exempel kan nämnas att Finland har ett objekt kvar på Kommissionens för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) Hot spot-lista. Det är alltså en lista över de största belastningskällorna och för Finlands del handlar det om den diffusa belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde.

Målet är att minska den diffusa belastningen så att området senast 2027 kan strykas från Hot spot-listan. För att det ska ske behövs fokuserat arbete då vi vet att resultaten av åtgärderna syns i Östersjön med fördröjning.

“Vårt hav i förändring” är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter