En lokal talan för Utö skola i framtiden
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I ÅU onsdagen 23 februari ingick ett av Monica Forssell välskrivet reportage om Utö skola, både utifrån ett historiskt perspektiv och från dagsläget. I denna insändare kommer jag därför inte att alltför mycket gå in på skolans bakgrund, men jag vill ändå lyfta fram följande skeenden i skolans utgångspunkter och verksamhet.
Utö folkskola är tidigare Korpo kommuns äldsta folkskola. Den startades 1884, på lokalt initiativ för att säkra att Utö-gossarna också i framtiden skulle kunna få arbete som lotsar på ön. Lotsyrkets behörighetskrav hade skärpts i slutet av 1800-talet och för att bli lots måste man bland annat vara läs- och skrivkunnig. I dag en självklarhet, men på den tiden inte vanlig inom lägre kretsar. Senare blev skolan minst lika viktig för byns flickor, som efter genomgången folkskola kunde söka sig till arbets- och giftasmarknader längre bort. Skolan blev kommunal år 1935 och då byggdes också det nuvarande skolhuset.
Utö skola har genomgått många kriser under åren: under första världskriget och vinterkriget med evakuering av öns hela befolkning och skolan, en kraftig avfolkning under 1950–1960-talen med därpå följande elevbrist, byte av undervisningsspråk från svenska till finska 1977, militärens lämnande av ön år 2005. Som sämst såg det ut år 2002 då det inledningsvis bara fanns en elev inskriven i skolan. En storfamiljs inflyttning med elever i skolåldern räddade skolan den gången.
Nu i dag lever Utö skola för stunden med bara fyra elever. Framtiden är oviss. För att motarbeta en möjlig framtida dramatisk elevbrist på Utö söker Utö hembygdsförenings hyresbolag nu genom ett projekt nya hyresgäster till föreningens hyresbolags två familjebostäder. Vi hoppas att detta projekt leder till resultat också med nya elever till skolan.
Själv gick jag fyra år i folkskola på Utö. Jag började på första klass år 1970 och då var vi i hela skolan bara tre elever och alla i klass 1. Kriser är alltså inget nytt.
Denna insändare är inte avsedd för att vara någon skrift för eller emot någon och vi på Utö uppskattar bland annat högeligen Pargas stads inställning till Utö skola och allt det andra man inom staden gör för att behålla utskären levande.
Utö är Åbolands utskärs överlägset folkrikaste ö med en vinterbefolkning på cirka 40 personer. Jag hoppas att den också i fortsättningen kan vara det och att vi har en möjlighet att också i framtiden erbjuda potentiella barnfamiljer en möjlighet att flytta till och slå sig ner på denna Finlands sydligaste bebodda ort.
I ett fortsatt gott samarbetes tecken med alla som känner sig berörda.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.