15.01.2022 09:00

Lärarutbildningen och arbete inom sektorn för utbildning och fostran har varit ett populärt alternativ bland unga finländare. Branschen lockar fortsättningsvis även om ansökningsmängderna ibland har sjunkit lite.

I Sverige har lärarutbildningen och läraryrket inte varit lika attraktivt. Lärarbristen är en av Sveriges stora grundläggande utmaningar. Därför har Lärarförbundet drivit på för ett ökat statligt ansvarstagande och för att tillsammans med arbetsgivarorganisationerna hitta lösningar som tryggar att fler vill bli lärare och att behöriga lärare stannar kvar i yrket.

Även i Finland prövas läraryrkets dragningskraft då många lärare har börjat överväga ett branschbyte.

Lärarutbildningen har traditionellt även gett andra karriärmöjligheter än att arbeta i daghem, skolor och läroanstalter, men det är ändå inte så vanligt att byta bana. Nu kan dock flera välja att lämna läraryrket.

OAJ:s undersökningar visar att många lärare har övervägt ett branschbyte under coronatiden. Det här på grund av mera arbete, större arbetsbelastning och missnöje med lönenivån. Det råder till exempel redan nu en allvarlig brist på lärare inom småbarnspedagogik särskilt i huvudstadsregionen.

I Sverige har regeringen tagit initiativ till flera – men begränsade – riktade lönesatsningar vid sidan om de kollektivavtalade lönerna. Staten har i Sverige ett övergripande ansvar för skolans styrning, men det är huvudmännen, kommuner och privatägda friskolor, som bär ansvaret för lärarnas löneutveckling och läraryrkets attraktivitet.

Under senare år har insikten om behovet av ökade insatser för skolan och lärarnas förutsättningar vuxit sig allt starkare hos beslutsfattare i Sverige – på både nationell och lokal nivå.

Det sker nu ett gemensamt arbete mellan parterna, liksom med regeringen, för att säkra kompetensförsörjningen. Det handlar om lönerna, arbetsbelastningen, arbetstiderna och arbetsorganisationen med åtgärder nationellt och lokalt.

Det finns en samling och gemensam ambition, som dock ännu inte gett resultat. Fack och arbetsgivare i kommunal sektor har just kommit överens om ett nytt system för studiestöd mitt i livet. Det ska sjösättas under 2022 för att ge möjlighet till behörighetskomplettering, men också karriärbyte mitt i livet.

Avgörande för att dessa ambitioner ska ge resultat är att staten tar ett bredare och mer långsiktigt huvudansvar för den svenska skolans utveckling.

OAJ:s uppfattning är att det i Sverige har tagits beslut som bidrar till löneutveckling inom den offentliga sektorn. OAJ strävar efter ett löneprogram som skulle trygga att löneutvecklingen för högt utbildade arbetstagare i den offentliga sektorn inte släpar efter löneutvecklingen i den privata sektorn. Det här skulle innebära att offentliga sektorns högutbildade i samband med förhandlingsrundan skulle få en korrigering som motsvarar den privata sektorns löneglidningar.

Utgångspunkten måste vara alla barns och ungdomars rätt att få undervisning, handledning och stöd för lärandet av en behörig lärare. Därför är det viktigt att se till att arbetet inom undervisning och fostran är lockande och att det även finns löneåtgärder till stöd för detta.

Olli Luukkainen
Ordförande, lärarfacket OAJ

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet

Dela artikeln