Annika Saarikko 17.02.2022 05:00

Coronatiden har varit speciellt tung för utbildningssektorn. Det fria flödet av idéer och inspiration mellan människor har nästan upphört. Pandemitiden har på ett grovt sätt bevisat vad varje studerande redan vet – akademin blomstrar inte i ensamheten.

Å andra sidan har det globala vetenskapliga samfundet svarat på pandemin på ett alldeles otroligt sätt som vi aldrig sett tidigare i historien. Åtminstone för mig så har det bara stärkt min tro på vetenskap ytterligare.

Framstegen inom medicin, vaccin och behandling av sjukdomen under pandemin har varit häpnadsväckande. Var och en av oss har fått följa med kapplöpningen mellan det oförutsägbara viruset och forskning och produktutveckling.

Utan att alls nedvärdera de stora såren och skadorna viruset skapat i samhället, så ser det ut som om vetenskapen till slut har segrat.

Jämlik utbildning, hög nivå av kunnande och produkter och tjänster de skapar, att exportera dem, arbete från världshandeln, från värdet som skapas från arbete, säkerheten och välfärden dessa skapar, förtroende och tron på framtiden.

Det här bygger Finlands välfärd på, och dessa borde lyftas mer fram som våra trumfkort internationellt.

Rent vatten, mat, hälsa, energi, transport och boende, utmaningarna inom dessa sektorer är vi här uppe i norr väldigt skickliga på att hitta på goda lösningar på. Ytterligare är våra lösningar kostnadseffektiva och energisnåla. Då väcker de intresse även utanför Finlands gränser.

Vi har potential att till dessa sektorer producera produkter och skapa arbetsmetoder som hela världen nu söker och kräver. Komplexa och globala problem som existerar nu och som kan uppstå i framtiden kan lösas med finskt kunnande och arbete, och jag tror att det är där vi hittar nyckeln till välfärd i framtiden.

Finland och Åbo har bevisat att det lönar sig att satsa på forskning och innovation. Bayers framgångssaga, vilken jag gärna talar om är ett bra exempel på detta. Jag tror att hälsosektorn i framtiden kan vara ett sådant flaggskepp och en källa av välfärd för Finland som telefon- och cellulosaindustrierna var tidigare.

Kvinnorna i u-länderna erbjuds ett modernt preventivmedel som utvecklats i Finland. Att förbättra flickors och kvinnors reproduktiva hälsa har hög prioritet för att förbättra hälsa globalt.

Innovationer och uppfinningar som gör miljoner människors liv lättare och den globala ekonomin grönare kräver långsiktigt utvecklingsarbete. Resultaten baserar sig å ena sidan på anställdas höga kunnande, å andra sidan på företagets möjligheter att finansiera krävande och långsamt utvecklingsarbete med hög risk.

Vår styrka i denna världsomfattande tävling som betjänar oss alla är att vi har högt kunnande kombinerat med ett starkt förtroende mellan olika aktörer.

En stor roll har även stödfunktioner i samhället vilka sparkar i gång forsknings- och utvecklingsprojekt och även reglering som möjliggör dessa projekt. Genom statliga åtgärder skapar vi på sätt och vis grunden för nya uppfinningar och innovationer.

Det är viktigt att bygga upp en kultur som uppmuntrar till samarbete. Ett gott exempel är högskolornas, företagens och kommunernas täta koppling till varandra som vi ser att ger resultat. Som tur är så har vi i Egentliga Finland förstått värdet som detta samarbete skapar.

Vi är starka när företagen vill kombinera universitetens och yrkeshögskolornas kunnande och produktutveckling till deras affärsverksamheter, effektiva transportförbindelser och naturresurser samt energirelaterat kunnande.

Våra företag skall även i framtiden kunna lita på att vi har en stabil och förutsägbar verksamhetsomgivning, att det finns tillgång till välutbildad arbetskraft, och att arbete lönar sig alltid.

Tillsvidare är Finland ett sådant land, men ett litet land har inte råd att förlora någon av sina styrkor.

Riksdagsledamöter och lokala politiker skriver torsdagskolumner i ÅU.

Annika Saarikko
Centerns ordförande, finansminister

Dela artikeln