En Åbobos memoarer efter en månad i Malmö
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I november hade jag förmånen att som Svenska Kulturfondens språkbadsstipendiat jobba en månad på Sveriges fjärde största dagstidning, Sydsvenskan i Malmö. När jag slutade sammanfattade jag mina tankar och känslor i en kolumn, eller krönika, som svenskarna kallar det. På allmänhetens begäran publiceras den nu också i ÅU:
Morjens! Det är ett av de många finska ord som vi finlandssvenskar ofta använder då vi säger hej eller hej då till någon. Lite som det svenska tjena.
Under min månad på Sydsvenskans redaktion i Malmö har det inte alltid varit så lätt att undvika liknande ord och uttryck. Endast drygt fem procent av finländarna har svenska som modersmål och finskan är stadigt förankrad i vår vardag. Därför är det naturligt att det påverkar vårt språk.
Jag har försökt lära mina svenska kollegor på redaktionen att jag far på ”juttu” då jag åker ut på ett knäck och att jag går på kaffe. Fikar gör vi inte i Finland. Det har också varit ”kiva” att vara här. Det har alltså varit schysst eller kul.
Och det har det faktiskt varit. Malmö var en helt ny bekantskap för mig och efter fyra veckor känns den som min andra hemstad. Jag har blivit himmelsblå. Jag har ätit falafel som aldrig förr och skånskan är inte längre helt obegriplig för mig.
Finländarna har ganska bra koll på det svenska samhället och på svenskarna i allmänhet. De finländska medierna, också de finska, har en betydligt aktivare Sverigebevakning än vice versa och tack vare språket är det betydligt vanligare att finlandssvenska ungdomar flyttar till Sverige för att studera än att svenskar kommer till Finland.
Kanske är det därför svenskarnas kunskaper om deras östra grannland och oss finlandssvenskar är så begränsade. Efter att min dotter bott några veckor i Göteborg var hennes kollegor förvånade över att hon lärt sig svenska så snabbt. Samma fråga har jag stött på under mina tidigare besök i Sverige: ”Du är från Finland, hur kommer det sig att du talar så bra svenska?” Eller som en gång när jag var i Göteborg och en expedit ville att jag skulle prata lite mera: ”Den är så härlig den där Muminsvenskan”.
Men nu lämnar det här Mumintrollet Malmö för den här gången. Tack för mig och morjens!
Himmelsblå är benämningen på Malmö FF:s supportrar
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.