Elpris är inte så enkelt – ”Totalt har alltså utsläppen från stenkol ökat”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Elpriser. Elektrisk energi mäts i J eller Ws (Joule eller wattsekunder) men effekt mäts i W (watt eller Joule per sekund).
Om man kopplar på värmebatterier med effekten 2 kW (två kilowatt, tvåtusen watt) och värmer i 24 timmar har man förbrukat energin 48 kWh (kilowattimmar). Ett vindkraftverk på två MW (två megawatt, två miljoner watt) som går på max i 24 timmar producerar energin 48 MWh (megawattimmar). Det sägs då kunna ”värma tusen lägenheter”.
Men följande dygn kanske vinden mojnar, och då måste dessa tusen lägenheter få sin elektricitet någon annanstans ifrån.
Klimatpolitiken har stängt flera tusen megawatt ”planerbar” effekt (tex. kolkraftverket i Kristinestad, torvkraftverket i Haapavesi, kolkraftverket i Ingå, Hanaholmens kraftverk i Helsingfors) och ersatt effekten med ”icke-planerbar” vindkraft, import (planerbar) och kärnkraftverket Olkiluoto3 (planerbar om det fungerar).
Effektbehovet måste balansera tillgången annars blir det blackout. Som regulator används priset. Ett dygn på förhand anger (stor)konsumenterna vad vad de kan betala för en viss mängd, samtidigt som (stor)producenterna anger vad det kommer att kosta.
Väntar man sig svag vind och kyla, eller nån störning i överföring eller kraftverk, måste nån producent offra extra vatten till el (lagrat vatten är pengar!), eller göra extra el med fossila bränslen som är dyrt (kallstarta kraftverk, avlöna personal, betala dyrt för utsläpp etc).
Delvis kan el handlas runt i Europa. Datorer räknar sen ut det ”rätta” marknadspriset som nu hindrar blackout.
Importen/exporten är beaktad i marknadspriset.
Elbolagen köper till marknadspris, eller får marknadspris för sin egen produktion. Pengarna tas av kunderna. Avtalen kan variera, men totalt ska elbolagen få in sina utgifter plus skälig profit.
Vilket avtal är då bäst för medborgaren?
Är man vid god kassa (har reserv på banken) är marknadsel troligen bäst: man kan inte bli ”blåst” på pengar även om elräkningen tidvis är skyhög.
Andra tider är det nästan gratis. Dessutom kan man reglera sin egen konsumtion, elpriset finns på nätet en dag på förhand, så man kan låta bli att bada bastu vid vindstilla.
Får man ett hyfsat långtidsavtal är det stressfritt, men risken är högre att man göder elbolaget. Åbo Energis prissättning har kritiserats.
En varm och blåsig vinter räddade Europa undan den ödesdigra kombinationen att Tyskland skrotade kärnkraftverk och Putin ströp gasen. Vi får hoppas på en likadan vinter igen.
Hanaholmens stängning är olycklig. Nätet förlorade 200 MW planerbar effekt, samtidigt som stadens effektbehov ökar med värmepumpar.
Ödets ironi är att Fortum börjat köra med Meri-Pori kolkraftverk som är ett kondenskraftverk med endast 30 procent verkningsgrad, värmen körs åt fiskarna. Hanaholmen hade 90 procent eftersom även värmen användes. Totalt har alltså utsläppen från stenkol ökat.
Jarl Ahlbeck
Teknologie doktor
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.