Förflytta dig till innehållet

Elever i Nagu berättar om livet i skärgården

Juhana Virkkunen
en båt och folk
Eleverna i årskurs nio i Kyrkbackens skola skriver om skolämnet skärgårdskunskap för ÅU. Här är några ute och seglar med båten Anni. En skön seglats men i slutet var många ganska trötta.

Skärgårdskunskap är ett relativt nytt ämne i både Kyrkbackens skola och Skärgårdshavets skola. Det började under läsåret 2018–2019. Ämnet berör årskurserna 8–9 i bägge skolorna.

Eleverna får lära sig en hel del saker om livet i skärgården, från båtar till matkultur. Båtarna och sjövett har varit en självklar favorit, bland allt det vi har gjort. Eftersom skolan har fått tre egna båtar har undervisningen i skärgårdskunskap direkt blivit mera mångsidig och intressant.

Skärgårdskunskap är ett viktigt läroämne för oss i skärgården. Det är både spännande och roligt att lära sig nya saker om sin närmiljö och om livet som skärgårdsbo. Trots att vi alla är skärgårdsbor finns det ändå mycket som är nytt.

Så här säger eleven Frida Hausen:

– Jag själv har bott i Nagu i nästan hela mitt liv och skulle lätt kunna definiera mig själv som skärgårdsbo. När man tänker på begreppet skärgård, är havet något man kanske direkt associerar det till. Havet har alltid funnits nära mig och nära alla oss skärgårdsbor, och där det finns hav finns det både fiskar och sedan båtar. Man skulle lätt kunna tänka sig att alla skärgårdsbor har en båt, att alla skärgårdsbor fiskar, men så är det inte alltid. Jag själv har till exempel vuxit upp i en familj där vi inte har en båt och där vi inte brukat fiska. Därför har skärgårdskunskap varit ett väldigt spännande ämne för mig där jag fått lära mig.

Juhana Virkkunen
Strålande väder för en seglats.

Allmogesegling

På hösten 2019 fick årskurs åtta och nio från Kyrkbackens skola delta i segling med allmogebåtar. Vi åkte med taxi till Mattnäs och träffade Eija Gyllenberg från Mattnäs byalag.

Först delades vi i två grupper.
Den ena gruppen deltog i en inomhuslektion om hur man läser sjökort.
Den andra gruppen fick direkt vara ute och segla. Efter en lektion bytte vi uppgifter.

När vi kom till bryggan fick vi lära oss hur man förbereder båten. Vi gick också igenom säkerhetsföreskrifterna och spände våra flytvästar. Sedan hissade vi upp seglen och seglade ut på havet.

På grund av motvinden måste vi kryssa för att kunna ta oss fram. På grund av den friska vinden slog vågorna mot båten, och det strittade kallt vatten på våra ansikten. Men vädret var ändå skönt och därför njöt alla av seglingen.

– Stort tack till alla som gjorde det möjligt för oss att bekanta oss med allmogesegling. Det var en trevlig upplevelse som vi fick ut mycket av, och som vi gärna skulle kunna göra om igen, hälsar eleven Juhana Virkkunen.

Jakt

Vi, elever fick chansen att lära oss mer om jakt, då vi med taxi åkte till ett slakteri.

I slakteriet träffade vi Pontus Franzén, Mickel Nyström och Staffan Åberg som alla är jägare. De hade ordnat en kurs för oss om jakt. Vi började kursen med att lära oss om reglerna inom jakt, såsom vapen, tillstånd, vem som får jaga och var och hur man utför jakten.

Vi fick också ta del av styckningen av djur, där vi fick veta hur man styckar.

Jägarna berättade också vilka djur som jagas, varför man jagar dem och vad man sedan gör med köttet.

– Kursen var omtyckt bland eleverna och vi lärde oss många saker som är nyttiga att kunna då man lever i skärgården, anser Ludvig Fagerlund.

människor på en bryggaTove Eriksson
Sjöbevakare Rasmus Friman tillsammans med lyssnande elever

Sjöbevakare

– När vi gick i åttan 2019 fick vi besök av sjöbevakningen. Vi samlades i niornas klass och sedan fick man ställa frågor medan sjöbevakarna berättade om sitt yrke. Efter att de hade berättat och alla hade ställt sina frågor gick vi ner till gästhamnen, där de hade sin båt. På en av bryggorna berättade de om sin båt. Vi blev indelade i två grupper. Grupperna var turvis ombord på båten och fick åka en tur med den, berättar Georg Sarlin.

en smörgåsTove Eriksson
Mat ute smakar extra gott! Den här fisken fick eleverna själva tillaga, med lite hjälp på traven.

Fiske

Fiske har alltid varit en viktig del av skärgården så det var helt enkelt naturligt att vi skulle lära oss mer om det. Med hjälp av skolans båtar hade det tidigare lagts ut nät och tillsammans med en lärare hjälptes vi åt att ta upp dem.

Vissa i klassen hade redan tidigare varit med om att ta upp nät men för några var det en helt ny upplevelse. Vi lyckades få ett par fiskar i nätet som vi sedan tog till stranden för att rensa. Två elever fick hjälp av en lärare som visade hur man skulle göra och sedan var det bara att steka fisken.

De som hade till uppgift att laga svampsås stekte också fisken och sedan när det var färdigt kunde alla äta och njuta av arbetet som de hade gjort.

en isvak och hackor och människorPeter Rönnberg
Eleverna fick vara med om att ta upp fisknät som låg under isen.

Vinterfiske

Under februari 2021 fick vi möjligheten att få reda på hur isfiske går till. Vi var med då man tog upp nät som var under isen. Vi fick lära oss hur man skulle borra hål i isen samt lite mer om hållbar och icke hållbar is.

– Det gick inte så bra med fiskelyckan den dagen, men det blev i alla fall en rolig upplevelse, säger Asta Rejström.

Lokala råvaror

Råvarorna i skärgården är mycket mångsidiga, vilket vi fick veta mera om i och med att vi såg Svenska Yles program “Närmat i Åboland”.

Under hela videon fick vi veta lite mera om olika ställen i skärgården som producerar matprodukter. Vi fick en inblick i vad man kunde göra av olika livsmedel.

– Skolan har gjort sitt bästa för att se till att vi bland annat har haft en möjlighet att få veta mera om hur fiske går till. Vi har sett på filmklipp om hur det går till då Börje Öhman från företaget Börjes fisk fiskar, men vi har också spenderat flera timmar då vi själv fått vara ute på havet och fiskat eller lagt ut nät. Om fiskelyckan varit god, har vi tillagat fisken vid stranden och ätit den, berättar Elin Kari.

– I skärgården har man tillgång till massor med olika matprodukter som till exempel kött, grönsaker, frukt, bär och så vidare. Det är hur lätt som helst att få tag på bra mat och ingredienser, säger Krissada Sittichan.

I till exempel K-market i Nagu finns det mycket grönsaker och frukt som är lokalt odlade. Många restauranger i Nagu strävar efter att tillreda sin mat med så lokala råvaror som möjligt.

I skärgårdskunskap har vi lärt oss allmänna kunskaper som kan behövas i skärgårdslivet. Vi har fått lära oss hur man hanterar en båt, både med åror och med motor. Vi har lärt oss om sjövett, vilket är en självklarhet om man ska ut med båt. Annat viktigt med temat båtar är också knopar, sjömärken, sjökartor och att ta hand om båtarna.

Isvett

– Nu i vintras när det var is har vi också fått lära oss isvett. Då gick vi ut till hamnen och efter att läraren pratat en stund och kollat att isen håller fick vi gå ut på isen. Först lärde vi oss några sätt att kolla om isen håller. Sedan övade vi på att dra oss fram med isdubbar, och till sist lärde vi oss hur man räddar människor med rep, förklarar eleven Jani Virtanen.

Utflykter

Vi är ofta ute på sjön med våra båtar. Vi har varit till en hel del öar och sett hur det ser ut på olika platser runt om i skärgården. Under våra utflykter brukar vi oftast laga mat och gå runt på ön. Vi har ibland övningar som hur man till exempel kör båten, tar i land, tvättar båten och ror. Ibland har vi även olika slags stafetter då vi lär oss att ta oss fram på olika sätt med båt. Även de lägre klasserna använder skolans båtar, trots att de inte har skärgårdskunskap.

– Att skolan har egna båtar är en sak som många tycker att är roligt och bra. Vi har tack vare båtarna möjlighet att vara på havet och att lära oss sådant som behövs för att också i framtiden tryggt kunna röra oss till sjöss, berättar eleven Linnea Nordqvist.

en burk av glas Patiphan Sanprasert
Örter till fotbadet.

Fotbad

Vi fick lära oss hur man kan göra sitt eget fotbad hemma. Vi gick igenom vilka växter man kan hitta och var man kan hitta dem. Vi fick kunskap om vilka växter som hjälper mot sårskador och vilka som är ätbara. Vi har samlat många örter som vi har hittat vid åkerkanter och vägrenar. De här örterna är vanliga i Finland, så man kan hitta dem var som helst. Vi har samlat och torkar bladen och blommorna av de här växterna: hallonblad, daggkåpa, groblad, rölleka, gulmåra, älggräs, mjölkört, björk och rönn.

– Sedan krossade vi bladen och blandade dem med havssalt. Efteråt kan blandningen sättas i en burk och sparas eller ges till någon annan som en gåva. För att njuta av ett fotbad behöver man blanda varmt vatten med fotbadssaltet. Det är också bra att ha handduken bredvid för att torka fötterna efter fotbadet, säger Patiphan Sanprasert.

De krossade bladen kan också sättas på sår, till exempel på foten. Växterna hjälper mot små sår och en del har också uppfriskande effekt. Flera av växterna vi bekantade oss med kan också vara bra vid matlagning. Groblad, som kallas för naturens plåster, har frön som kan användas till matlagning.

Rölleka är en mirakelväxt som hjälper mot problem i matsmältningen. Daggkåpa är en “kvinnoört”, som anses hjälpa mot olika slags besvär. Daggkåpa fungerar också bra i salladen eller på smörgåsen.

Turism i skärgården

Turismen i skärgården är väldigt viktig för personerna som bor här året om. Den är livskällan som gör att ekonomin går runt. Utan den skulle det inte vara möjligt för företag att existera här ute. På sommaren blommar turismen upp här i skärgården. När turister från runtom i Finland och världen kommer hit för att njuta av den vackra naturen och tar en paus från storstadslivet, blir behovet av tjänster åtminstone dubbelt större. Tack vare pengarna som företagarna samlar ihop under sommaren klarar företagen sig under de månader, då det inte finns lika mycket kunder.

I skärgårdskunskap har vi lärt oss om turism, hurdan turism det finns här, varför den är viktig, hur man jobbar i skärgården och hurdana företag som det finns marknadsmöjligheter för här.

– Nyligen hade vi en uppgift där vi skapade reseplaner för turister med olika bakgrund, som kommer till skärgården. Vi planerade aktiviteter, fortskaffningsmedel, måltider och sovplatser. Sedan presenterade vi uppgiften för Linnéa Ahlgren, som jobbar inom turistenheten för Pargas stad. Det var en väldigt givande uppgift. Jag lärde mig om hur mycket arbete det krävs för att göra dessa reseplaner, förklarar Sara Snickars.

Många företagare jobbar med mera än en ett yrke. De kan till exempel vara hotellägare och jordgubbsodlare. Man kombinerar sysslor för att ekonomin lättare ska gå runt. Att ha flera ben att stå på möjliggör en mera stabil inkomst. Inkomsten kan annars vara instabil, eftersom man inte riktigt vet hurdan efterfråga det kommer.

– Vad är egentligen avsikten med att ha det här ämnet på läsordningen, frågar eleven Olga Åberg av de lärare som undervisar i ämnet.

De tre lärarna är Peter Rönnberg, Maarit Munkki och Tove Eriksson. Lärarna anser att skärgårdskunskap är viktig för elevernas framtid, förutom att eleverna får variation i undervisningen och lär sig om sjövett, turism och navigation.
– Jag är helt säker på att ämnet är ögonöppnande för många och ger färdigheter som man kan ha nytta av senare i livet. En viktig del av ämnet är också att eleverna ska kunna känna sig stolta över sina rötter i skärgården, säger lärare Maarit Munkki.

Även om ämnet till största del riktar sig till skärgårdselever är det också viktigt att andra vet om att det finns och vad vi gör.

– Jag tror absolut att ämnet gynnar andra än bara skärgårdsbor. En stor del av det vi gör är väldigt allmänbildande och undervisningen innehåller också nyttiga färdigheter som är mycket bra att känna till. Också om man har stuga i skärgården eller på sin fritid rör sig på sjön är mycket av det vi lär ut väldigt viktigt, anser lärare Peter Rönnberg.

Texten är skriven under distansperioden i ämnet modersmål och litteratur av eleverna i åk 9 i Kyrkbackens skola, med handledning av Ingrid Jansson, lektor i modersmål och litteratur.
Kyrkbackens skola fungerar tillsammans med Skärgårdshavets skola som fokusskola för det stora finlandssvenska skrivprojektet Skrivande skola.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *