Eld och vatten formar om våra semestrar
Sommarens extrema hetta och omfattande skogsbränder i Sydeuropa påminner oss om turistnäringens sårbarhet och klimatförändringens effekter. För turismen i Åboland är den största framtidsutmaningen ändå inte eld utan ett annat element.
Grekiska öar står i brand. Etablerade resmål i Europa kokar av hetta. Människor, djur och växtliv dör och tar skada, folk förlorar sina hem och jobb.
De uteblivna turistströmmarna raderar familjers uppehälle; till exempel Rhodos ekonomi bygger till 80 procent på turism.
Flygskammen har fler schatteringar än ursinnet på sociala medier: charterresenären klassas lätt som en miljöbov, men om ingen flyger till semesterparadiset kraschar ekonomin för lokalinvånarna.
Också vi finländare har anledning att blicka oroligt mot kommande somrar.
Det största hotet för vår inhemska besöksnäring är ändå inte infernaliska väderförhållanden utan stavas – ironiskt nog – vatten.
Inte ens i världens sjörikaste land och världens största skärgård kan rent vatten tas för givet, varken det vi tappar ur kranen eller det vi gärna simmar i.
Vi vet att Skärgårdshavet mår dåligt på grund av övergödning, föroreningar, giftiga cyanobakterier och syrefattiga bottnar.
Havsnaturens mångfald är hotad, de nödvändiga saltpulserna till Östersjön är färre, fiskbeståndet har minskat, sjövassen tar snabbt över och simdugliga badstränder är ingen självklarhet.
I år har torkan också sänkt grundvattennivån på många ställen i Åbolands skärgård.
Om havet inte längre duger för fiske och simning, utan bara fungerar som en transportled och en glittrande fond för våra selfies – vem vill då bo och semestra i skärgården?
Växande turistmängder har fått Forststyrelsen att ta fram en hållbarhetsplan för Skärgårdshavet.
Syftet med planen är att beakta turismen och rekreationsanvändningen under de kommande 10–15 åren med tanke på naturskydd, kulturarv, turism- och rekreationsbruk, fiske och jakt.
Handlingsplanen är av nöden, liksom de åtgärder lantbruket måste satsa på för att minska på övergödningen och klara av bevattningen. Vi behöver alla delta i vattentalkot.
En ransonering av vattenförbrukningen kunde införas sommartid på turistattraktiva orter som Nagu och Korpo. Långa duschar och tvätt av båt och bil med sötvatten borde förbjudas.
Swimmingpool blir kanske ett måste för framtidens skäribor, åtminstone om man vill att barnen lär sig simma. Vattenrenare som drivs av solenergi blir standardutrustning i varje stuga.
Förkolnade hotell vid Medelhavet betyder inte automatiskt ett uppsving för turismen i Egentliga Finland, men om fler byter kokheta utlandsresor mot svalare hemester kan det föda fram framgångskoncept ur skärgårdens styrkor: Välgörande vandringar och cykelturer genom vackra vyer och byar, i kombination med god mat och dryck av lokala producenter.
Yogaresor till en enslig ö. Glampingövernattningar i yttersta havsbandet.
Plock av svamp, bär och örter i våra skogar. Och kanske dopp i ett lite friskare hav.
ÅU:s ledare håller sommarpaus. Under sommaren publicerar vi i stället opinionstexter av Susanna Landor. Hon har jobbat som journalist och chefredaktör under många år. Hon är bosatt i Nagu.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.