Förflytta dig till innehållet

Elbussar är på väg

Angående Magnus Gräsbecks och Ulla Achréns funderingar: Hur ska kollektivtrafiken ordnas? All vår början bliver svår, och förra året hamnade den finska elbusstillverkaren Linkker i företagssanering. Kostnaderna för en leverans av 20 bussar till Singapore blev större än väntat.

Nu försöker företaget tjäna pengar på sin know-how med att sälja licenser.
Min barndoms trolleybuss i Helsingfors då jag var sex år minns jag bra. Speciellt ljudet, däcken brummade på ett visst sätt, men i övrigt var bussen knäpptyst medan spårvagnarna gnisslade och skrek. Finlands trolleybussar tillverkades bl.a. av Scania och Valmet och drevs av likspänning på några hundra volt som togs från luftledning.

Speciellt i Östeuropa blev trolleybussar vanliga efter andra världskriget, och orsaken var att samarbetet med tyska Siemens och Ryssland hade varit ivrigt både före och efter första världskriget så ryssarna kunde elkrafttekniken.
Det ryska klimatet med leriga menföresgator injböd inte till att bygga skenfundament för spårvagnar, trolleybussens stora gummihjul klarade sig bättre. Men i stora städer byggdes även spårvägslinjer och metro. Moskva avskaffar som bäst alla trolleybussar och ersätter dem i huvudsak med dieselbussar (!?) och ett fåtal elbussar. Tallins trafik är ett Sovjetmuseum, antika spårvagnar som från sextiotalets Åbo, trolleybussar främst mot Mustamäe, och allsköns dieselbussar. Att åka är gratis.

Moderna dieselbussar har låga partikelutsläpp och behöver inga luftledningar, de är i likhet med elbussarna mycket smidigare än trolleybussarna. En trolleybuss som stoppat hindrar alla andra bussar bakom, och reservaggregat eller hybridvarianter blir väldigt dyra.

Den flexibla elbussen för stadstrafik kan laddas ofta och behöver inte stora batterier, villka en eldriven personbil behöver för långa sträckor. Kineserna massproducerar billiga elbussar vilket är en av en orsakerna till att Linkker fick problem. Men kvaliteten rapporteras vara medioker.

Läste några rapporter från institutionen för trafiksystem vid Berkley University. Lärdomen är att det inte existerar patentlösningar så att något system överallt skulle vara bättre än något annat. Man måste simulera regionens kollektivresande som helhet med dator och söka optimal lösning. Maximal nytta för minimala kostnader! Det är osannolikt att en ordentlig simulering skulle förorda spårväg i Åbo.

En titt i stadens plånbok visar att där finns ingenting, vilket betyder att många absolut nödvändiga satsningar på skola, hälsovård och stadsmiljö som Ulla Achrén nämner måste finansieras med lån som våra få efterkommande får betala. Skattehöjning kan inte uteslutas. Nu är inte tid för extravaganser som spårväg (och konserthus).

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *