Egen ko i diket?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Pargas har påbörjat århundradets satsning genom fullmäktiges beslut om att bygga ett nytt skolcentrum för 20 miljoner euro och bra så, men tyvärr är jag rädd för att satsningen kan bli ett stolpskott det vill säga inte så lyckad som man kunde förvänta sig när man målar upp bilden på ett nytt ”kreativitetscentrum” (namnet på skolbygget).
På stadens hemsida kan man läsa att ”Enligt Arkitekten Mikko Uotila har det kreativa lärcentret planerats med fokus på dagens pedagogik och sociala arbetssätt”, vilket låter ju bra när man läser det och om man är en extrovert person.
Uotila säger också att ”Genom arkitektoniska medel kan det kreativa lärcentret erbjuda en stimulerande verksamhetsmiljö. Man har valt att bygga det kreativa lärcentret i en kompakt form som samlas runt ett kärnutrymme.”
Uotilas slutkläm är som musik i mångas öron, när han säger att ”Lärandet ses i dagens skola ur elevens synvinkel och som en process som äger rum i olika miljöer.
Huvudvikten ligger därmed vid planeringen av studieprocesserna och stödjandet av dem i stället för vid planeringen av undervisningstimmarna. Studierna är utforskande, aktiva, inkluderande och samarbetsinriktade. De öppna utrymmena är gemensamma för alla, hemtrevliga och fulla av stimulerande intryck.”
För att allting inte ska gå i dur, så hoppas jag att ingen tar illa upp om jag lägger till några toner i moll!
Hur har man tillräckligt beaktat den växande skaran av elever som behöver en trygg och lugn lärmiljö det vill säga ett tryggt klassrum?
Eleverna med specialbehov klarar oftast inte av att byta omgivning titt som tätt och behöver struktur i vardagen för att kunna känna sig trygga.
För att återknyta till rubriken och för att skapa livlig diskussion, så ställer jag frågan att varför tänker man bara bygga ett lärarrum i en skola som inhyser fyra skolor?
Personligen skulle jag gärna ha sett att vi bygger två lärarrum det vill säga ett för det svenska högstadiet och gymnasiet, och ett för det finska högstadiet och gymnasiet.
Min motivering är att vi behöver värna om den svenskspråkiga och finskspråkiga identiteten i staden Pargas. Samarbete sker redan mellan språkgrupperna och den kommer att öka till följd av att vi kommer att arbeta i samma skolbyggnad.
Läraren har rätt. Korkat att blanda ihop skolorna till en enda röra. Till vems fördel?
Dessutom kunde det ha varit gagneligt att spara den felfria jumpasalen till det byggts en ny.
Jo, egen ko i diket.