Det inhemska lantbruket är i kris
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
2021 var ett extremt svårt år för lantbruksföretagare. Lantbruksföretagandet försvårades av en torr sommar och höga priser på bränsle och gödsel. Det som kan märkas, är att de hårt kritiserade torvåkrarna klarade sig betydligt bättre än stenigare åkrar.
Väderomständigheterna skapar alltid oförutsägbara risker för lantbruket. På grund av denna riskfaktor, vore det skäligt att lantbruket skulle skyddas från andra osäkerhetsfaktorer, prishöjningar samt oskäligt mycket byråkrati.
För tillfället har vi en situation, där livsmedelspriserna högst troligt kommer att stiga på grund av ökade kostnader, men detta kommer inte att synas i lantbruksföretagens resultat. Avtalen mellan lantbruk och affärskedjor är för tröga.
Lantbruksföretagens resultat sjönk med en femtedel år 2021 och även i år så är prognosen att det sjunker ännu med 10. Vi har alltså en allvarlig kris på inom lantbruk och därigenom även inom självförsörjningsgraden och försörjningsberedskapen.
Finland har haft en hög självförsörjningsgrad, men det finns en äkta fara, att vi hamnar i samma situation som Sverige, där är självförsörjningsgraden endast cirka 50 procent.
I Satakunta och Egentliga Finland är lantbruket en betydande arbetsgivare och fungerar som hela Finlands matförråd. I Satakunta odlas tre fjärdedelar av våra förädlade grönsaker, Egentliga Finland är däremot ett ledande landskap när det gäller spannmål och äggproduktion.
En politik som försämrar lantbrukets förutsättningar, drabbar dessa landskap extra hårt.
Mörka moln kan redan skönjas nu i vår, då regeringen börjar förhandla om sysselsättnings- och klimatåtgärderna för resten av perioden. Dess förhandlingar har redan skjutits fram ett flertal gånger, men kommer nu ur regeringens perspektiv, lämpligt efter välfärdsområdesvalen.
De Gröna har framfört förslag på att klimatåtgärderna riktas just mot lantbruket. I praktiken kommer lantbrukets klimatmål vara svåra, eller i princip omöjliga att uppnå, om inte regeringen inte är beredda att justera sina ambitiösa utsläppsmål.
Samtidigt planeras på EU-nivå en ny utsläppshandel som gäller även trafiken, detta kommer även att höja kostnaderna. Regeringens och EU:s åtgärder drabbar det Finländska lantbruket mycket hårt.
Det inhemska lantbrukets situation har aldrig varit så här allvarlig. Det krävs korrigerande politiska åtgärder, för att säkra att konsumenterna även i framtiden kan få inhemsk mat på bordet.
Riksdagsledamöter och lokala politiker skriver torsdagskolumner i ÅU.
De Gröna har inte framfört förslag ”på att klimatåtgärderna riktas just mot lantbruket.” De Grönas Ohisalo har sagt, att lantbrukets potential i klimatarbete är enorm. T.ex. energi kan för en del produceras hållbart på gården.
Just två dagar sedan skrev viceordförande Hanna Holopainen om att man måste hitta stöd för lantbrukets kris. Och hon kom med konkreta förslag: att skynda på utbetalande av stöden, staten kunde bjuda bankerna garantier så att lantbrukarna kunde ännu får lån och skatteverket kunde vara smidigare med skatteskulderna.
Hoppas att handeln också drar sitt strå till stacken och börjar öka andelen som går till jordbrukarna.
Priset på livsmedel och bränsle kommer oundvikligen att stiga för att uppnå klimat-
målen. Detta drabbar värst mindre bemedlade och förorsakar samtidigt inflation….