Förflytta dig till innehållet

Det finns alternativ till spåran

vit spårvagn närmar sig kameran, snö kring skenorna

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Relaterade insändare

Spårvagn i Åbo. I debatten om huruvida Åbo ska eller inte ska skaffa spårvagnar igen, efter 50 år utan dem, har åtminstone inte jag stött på några alternativ till spårvagnslösningen.

Hoppas jag missat något. För jag vet att det finns alternativ.

Tack och lov för att det finns, förresten, med tanke på vad spårvägen skulle kosta i dels pengar och skuldsättning för nästa generation, dels infrastrukturella olägenheter under byggskedet, när 1) körbanor ska disponeras om och rivas upp, 2) spåren monteras, 3) refuger, övergångsställen och farthinder anläggas, och 4) strömvajrar dras ovanför spårvagnsskenorna.

Och även framöver, när rör och kablar som går under spåren ska repareras, och när gatuarbeten ska utföras vid spåren.

Som skattebetalare i Åbo insisterar jag på att Åbo stad undersöker och överväger åtminstone följande alternativ:

1. Batteridrivna ledbussar. Sådana har redan införts i ett antal städer som i likhet med Åbo är måna om att bli klimatneutrala. Detta alternativ förutsätter inget byggande av ny infrastruktur på gatorna och skulle därför högst sannolikt bli billigare, troligen mycket billigare, än spårvagnarna.

2. Trolleybussar. Sådana blev jag personligen förtjust i senaste höst, när vi besökte Lyon, Frankrikes andra stad efter Paris. Trolleybussarna rör sig smidigt på gatorna där, ser ut att samsas bra med den övriga trafiken. Också de kräver att strömvajrar dras längs deras rutt, sådär 5–6 meter ovanför gatunivån, och det är ju en infrastrukturinvestering. Men trolleybussen är högst troligen ett mycket billigare alternativ än spårvagn i och med att inga skenor behövs.

Vill SFP ta upp detta i stadens beslutande organ? De Gröna? Vänstern? Samlingspartiet? Eller gäller det för medborgaren att söka audiens hos borgmästaren?

Jag minns när Åbo för drygt 50 år sedan avvecklade spårvagnarna. Vagnparken började bli gammal (trots de nya fina vagnarna på Ettans linje), och kollektivtrafiken behövde utvecklas och byggas ut. Det fanns en del spridda försvarare av ”spårorna”, men allmänt taget upplevdes de vad jag kan minnas som någonting man kunde avvara till förmån för tidsenligare alternativ.

De argument som i vår nuvarande debatt framförts om spårvägens troliga fördelar i form av ökade bygginvesteringar längs spårvagnslinjen är spekulationer. Huruvida nyttan i form av ökad affärs- och yrkesverksamhet och därmed ökade skatteintäkter för staden blir av samma storleksklass eller större än kostnaderna för spårvägen kan ju inte beräknas med särskilt stor tillförlitlighet, eftersom det handlar om framtiden, som det ju inte finns några fakta om.

Tammerfors centrum är av samma storleksklass som Åbos, men städerna är strukturellt annorlunda. Tammerfors har hakat på de senaste decenniernas megatrend återinförandet av spårvagnen. Åbo har möjlighet att gå sin egen väg med någonting innovativare.

Jag har svårt att inse det kloka i argumenteringen att Åbo för att vara en modern europeisk stad behöver spårvägar. Göra precis som alla andra, vara en i mängden. Jag tycker det vore klokare att profilera sig som en annorlunda stad som folk vill komma och titta på och nyfiket söka kontakt med.

Men tror någon att dessa argument finner nåd inför Minna Arve och alla de andra som nått övertygelsen, förvissningen, att det måste finnas spåror i en europeisk stad? Tror någon att de klarar av strategiskt tänkande som inte serveras av mainstreamen?

Magnus Gräsbeck

Dela artikeln

4 kommentarer: “Det finns alternativ till spåran

  1. Valentin Lindén skrev

    Problemet och dilemmat är att i fallet med åbo och folk som trots allt måste ha en fungerande högkvalitativ kollektivtrafik kommer oavsett aldrig att fungera med några som helst bussar (på Kråkkärret och de andra mest belastade linjerna) med tanke på det helt oexisterande vinterunderhållet, så att jag tror att vi inte riktigt jobbar mot samma mål eftersom wiik och Gräsbeck fortsätter att förhålla sig alltför kritiskt till snabbspårvägen som är absolut obligatorisk för åbo och Egentliga Finland+ lokaltågen. Vi kommer aldrig någonsin få några som kör bilar att börja åka kollektivt i åbo helt utan lokal spårtrafik, därför att just precis därför kör alltför många bilar i åbo idag därför att spårvägen och lokaltågen saknas och är fullständigt oundvikliga och obligatoriska.

  2. Jan-Erik Wiik skrev

    ”I övrigt handlar Gräsbecks ’alternativ’ om inget annat än att motsätta sig snabbspårvägen,” skriver Valentin Lindén. Så skriver han ofta.
    I själva verket tror jag att vi – Gräsbeck, Lindén och jag – har samma övergripande mål: att arbeta för en radikalt förbättrad kollektivtrafik och ett stopp för privatbilismens hegemoni i Åbo.
    Då är det de mest effektiva alternativen som gäller; mest effekt för satsade pengar. Ingen metod är den bästa innan alla kort ligger på bordet.
    Detta skrivet på ”semikolonets dag”, den 6 februari (Aldo Manuzios dödsdag). Semikolonet uppfattas av en del som ”allt är inte över än”. Jag hör till semikolonets vänner.
    Jan-Erik Wiik

  3. Valentin Lindén skrev

    Så till dilemmat att gatorna måste oavsett grävas upp för ledningsarbeten och dylikt som är helt oundvikligt, så då gräver man upp Tavastgatan och Nylandsgatan endast en gång och lägger på skenorna och endast den vägen får 30% statligt stöd samtidigt för grävnings och ledningsarbetena då snabbspårvägen förverkligas.

  4. Valentin Lindén skrev

    Jo, av någon anledning har inte trådbussar utretts i åbo men dessa slutade man utreda även i Helsingfors 2011. I Norden finns trådbussar endast i Bergen och Landskrona och ingen annanstans numera. I övrigt handlar Gräsbecks ”alternativ” om inget annat än att motsätta sig snabbspårvägen. Åbo är fortsatt Nordens överlägset största stadsregion på 341 000 helt och hållet utan fungerande kollektivtrafik utan en endaste lokal linje på skenor och Nordens överlägset största landskap på 491 000 alltså knappt en halvmiljon människor och ökar! Och helt utan lokal spårtrafik och Finlands största stad med högst andel privatbilism, så oavsett kommer man inte undan att snabbspårvägen och lokaltågen måste förverkligas omedelbart och ingenting blir bättre av att fortsätta att bromsa och stryka sin oundvikliga framtid. Det går inte att dels locka mer människor att åka kollektivt på några andra sätt (Kråkkärret- bussarna inga lediga sittplatser i rusningstid vilket inte svarar på Kuppis – Österås områdets utveckling heller), Åbo fungerar inte helt utan normal kollektivtrafik med snabbspårväg för en så stor stadsregion. ”Superbussarna” underkändes 2019 och ledbussarnas problem är kända överallt. Alla har sin åsikt om snabbspårvägen, så också Gräsbeck. Åbos dilemma att det inte går att fortsätta som nu heller kommer vi oavsett inte ifrån.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter