Förflytta dig till innehållet

Den viktiga närståendevården — den berör inte alls bara äldre

ljushårig glad kvinna med rödrosa tröja

Över en miljon finländare berörs av närståendevård. Vi alla befinner oss antagligen någon gång i vårt liv i en situation där vi kommer i kontakt med närståendevården: vi fungerar själva som vårdgivare eller i en situation där vi behöver vård eller att någon i vår närkrets fungerar som närståendevårdare och arrangemanget blir bekant för oss den vägen.

Närståendevård kan bli aktuellt för vem som helst och när som helst.

Närståendevård berör således inte enbart äldre, även om det ofta uppfattas så.

Uppfattningen baserar sig antagligen på att majoriteten av dem som får stöd för närståendevård är i pensionsåldern och även majoriteten av de som får vård är över 65 år.

Utöver dem finns det flera närståendevårdare som är i arbetsför ålder, och till och med minderåriga som hamnar in i en situation som påminner om en närståendevårdar-relation.

Över 80 procent av vården sköts av närstående i Finland.

Till och med 350 000 personer har huvudansvaret för att hjälpa sina nära och kära, men endast en bråkdel av dem, det vill säga cirka 50 000, har ett avtal om närståendevård med kommunen.

Största delen av närståendevården sker utan formella stödåtgärder, vilket belastar närståendevårdaren extremt mycket.

Utöver ekonomiskt stöd är andra stödåtgärder, såsom lagstadgad ledighet, viktiga för vårdgivarens förmåga att orka och klara sig. Tyvärr vågar eller vill inte alla vårdgivare ta ut ledigheter de har rätt till, eftersom deras anhöriga blir sämre då man är ledig. Det skulle vara viktigt att hitta sätt att stödja vårdares ork på ett sätt som inte ytterligare förvärrar deras situation.

Närståendevården starkare med i vårdstrukturen

Under den senaste tiden har det diskuterats om social- och hälsovårdspersonalens ork i arbete, vilja att byta jobb samt och den kommande pensionsvågen. Dessa frågor behöver lösningar.

I denna diskussion är det viktigt att komma ihåg närståendevårdarna och deras betydelse för det finländska samhället.

Vi måste värdesätta vårdnadshavares arbete mer än vad vi gör nu. Det första steget är att fastställa nationella kriterier för närståendevård så att vårdare behandlas lika i hela landet.

Det får dock inte innebära att kriterierna sätts på lägsta nivån, utan stödet ska vara tillräckligt och framför allt ska det hjälpa närståendevårdare att orka i sin vardag.

Närståendevården måste bli en tydlig del av den finländska vårdstrukturen.

Närståendevård är en värdefull social investering och ett av de största uttryck för kärlek vi kan ge varandra.

Samtidigt förknippas närståendevården ofta med fattigdom.

Bidragen är små och myndigheterna eller arbetslivet har sällan förståelse för närståendevårdaren.

En person som fungerar som närståendevårdare kan bli tvungen att lämna jobbet och ta hand om sina nära och kära, vilket minskar på familjens inkomster.

Reformen av familjeledigheten tog hänsyn till vårdarnas behov av semester, men fortfarande handlar det om obetald semester. Åtgärder behövs för att stöda närståendevårdare på ett bättre och rättvisare sätt.

Sparar miljarder i året

Det finns forskning som visar att närståendevård sparar samhället miljarder euro i året.

Utan dem skulle de anhöriga som vårdas nu i hemmen finnas på servicehem eller institutioner. Det skulle inte vara bra för samhället och inte heller för familjerna.

Det är mycket viktigt att hitta fungerande och tillräckliga stödåtgärder till vårdare i alla åldrar, så de orkar och klarar sig i deras värdefulla arbete.

Läs fler av Eeva-Johanna Elorantas kolumner här

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter