Den finländska Natoprocessen – ”målet bör vara att Finland och Sverige går in i Nato tillsammans”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Valet. I maj 2022, när Finland och Sverige ansökte om medlemskap i Nato, trodde många att det skulle bli en snabb process. Det här var förstås optimistiskt tänkt, oftast tar anslutningsprocessen en lång tid och ännu har inte ens ett år gått. Samtidigt har vi ett brinnande krig i Europa som varje dag gör oss påminda om att friheten är det viktigaste vi har.
Finlands och Sveriges mål är att vara fullvärdiga medlemmar i försvarsalliansen Nato senast till Natotoppmötet i Vilnius i juli. Det upprepar Sveriges utrikesminister Tobias Billström och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) i Helsingfors i tisdags.
Finland och Sverige har gett sig in i ansökningsprocessen tillsammans och målet är att vi också kunde antas samtidigt. Det här även om det inte finns något avtal som låser Finland till att endast gå med i försvarsalliansen Nato ifall Sveriges ansökan också godkänns. I regeringens Natoförslag från december använde man skrivningar som ”målet är” och ”det är vad vi vill” när det gällde att gå med tillsammans med Sverige.
Turkiets president Erdoğan har vid flera tillfällen kallat Sverige för en ”fristad för terrorister” och kritiserat Sverige för inställningen till den kurdiska milisen YPG och dess politiska gren PYD. Finland har inte mottagit lika hård kritik från Turkiet.
Ett scenario där Turkiet godkänner Finlands ansökan, men inte Sveriges, kunde därmed bli en realitet, men inte något vi i det här läget ska spekulera i. Det optimala för alliansen skulle vara att Finland och Sverige går med samtidigt.
Det svenska och finska medlemskapet kan ses som en ytterst viktig del av Natos nordiska säkerhets- och försvarspolitiska arbete. Geografiskt sett har Sverige en mycket viktig roll mitt i norden.
Ett finskt Natomedlemskap utan Sverige skulle innebära begränsningar i den gemensamma försvarsplaneringen, men i praktiken kan man ändå tänka att det inte skulle ändra på så mycket. Sverige kunde fortsättningsvis ha ett mycket nära försvarssamarbete med Finland och Nato.
Det som ligger i Finlands händer är att förbereda vår lagstiftning så långt som möjligt. Detta så att vi ifall det kniper, kan bli medlemmar bums den dagen då Ungern och Turkiet ratificerat vår ansökan och Natos generalsekreterare Stoltenberg inbjudit Finland att ansluta sig.
Summa summarum: Målet bör vara att Finland och Sverige går in i Nato tillsammans. Om situationen vid vår östgräns ändrades plötsligt kan förstås frågan kommer i ny dager och därför är det viktigt att vi är förberedda på olika alternativ. 1 340 km landgräns mot Ryssland motiverar starkt det behovet.
Sannolikt kommer veckans förödande jordbävning i Turkiet att sätta fokusen på annat än ratifieringen av Natoansökningarna och vi därför högst troligt får vänta på en slutligt avgörande i frågan fram till toppmötet i juli.
Niklas Guseff
Riksdagsvalskandidat, SFP
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.