Därför är spårvägen olönsam
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Spårvagn i Åbo. Fölibroschyren för vintern 23/24 och en titt på bussarna ger orsaken till att spårvägen beräknats vara olönsam. Busslinjerna från och till Kråkkärret betjänar främst arbetsresor och går till Pansio, Perno, Reso, S:t Karins etc. Dessutom är det bussföbindelser (via bussbyte) från Kråkkärret till studentbyn och Kärsämäki, samt norrut via Svalberga till Ravattula, det nya industriområdet i Tuulissuo, och Lundo.
Linjerna 90 och 91 går från Kråkkärret till Pansio via Uittamo, alltså söderut från Kråkkärret och inte alls som spårvägen. Linjerna 32, 42 och 93 går till Pansio via torget, och 42 går till Perno via torget. Men spårvägen ska inte fortsätta till Perno, Pansio eller Reso, utan i stället till hamnen. Därmed betjänar den bara en del av arbetsresan och framtvingar extra byte från spårvagn till buss vid torget.
Observera att bussarna redan nu går mycket snabbt från Kråkkärret till torget längs alternativa rutter, vilka betjänar stadsbor på olika områden, längs Littoisvägen, Kalevavägen och Lemminkäinengatan. Endast en enda av dessa olika rutter skulle ersättas av spårvägen.
Det finns få arbetsplatser i Kråkkärret. Detta betyder att spårvagnen skulle gå nästan tom på morgonen i retur från torget till Kråkkärret, och nästan tom på eftermiddagen och kvällen från Kråkkärret till torget.
Jag kollade nyligen av nyfikenhet passagerarmängden i motsvarande bussar. Mycket riktigt! Inte många pinnar ombord åt fel håll i rusningstid på de ”i rusningstid överfulla Kråkkärrsbussarna”.
I Tammerfors, där både Lielahti och Hervanta är centrum både för boende och för företag, fylls spårvagnen i båda riktningarna på morgon och eftermiddag, då folk åker till och från jobbet i Hervanta/Lielahti. I Hervanta bor dessutom studenterna. Åbos spårväg går varken till studentbyn eller till dess filial i Harittu.
Passagerarunderlaget i Åbo för spårvägen är och förblir minimalt jämfört med Tammerfors.
Det nybyggda hamnområdet har i princip samma problem som Kråkkärret.
Där byggs bostäder, men ytterst få nya arbetsplatser.
Folk som bor i hamnområdet jobbar i Pansio, Perno, Reso, Kärsämäki, S:t Karins etc.
En del kan visserligen tänkas åka med spårvagn från hamnen på jobb till centrum, sjukhusen, universiteten och Kuppis. Cykelavståndet längs Aura ås strand är dock perfekt.
Men tyvärr bor största delen av de som jobbar på arbetsplatserna runt Kuppis någon annanstans än i hamnområdet, centrum och Kråkkärret. De bor i Kuppis (!), Suikkila, Varvsstranden (på fel sida av åmynningen), Runosbacken, Uittamo, Skansen, S:t Karins, Hirvensalo, Ilpois, Ispois, Petrelius, Hammarbacken, Harittu och Hallis. Och i studentbyn.
Ingen av dessa kommer att åka spårvagn till jobbet. Men alla får nöjet att vara med och betala.
Jarl Ahlbeck
Ja, så att Ahlbeck, Achren och alla andra motståndar-falangen har blivit väldigt vana vid bussarna. Varför begrundar ni inte och tänker inte på och frågar er att om vinterunderhållningen av busshållplatserna i nuläget är på en godtagbar nivå? Och att många rörelsehindrade på grund av snödrivor som ej städas bort på flera veckor inte kommer åt att använda de här ”flexibla” bussarna. Då vinterunderhållet alltså inte fungerar, kommer man enkelt till hållplatsen och fortsätter sin rutt? Skulle spårvägen göra en ändring av det här då? I Tammerfors ingår snabbspårvägens vinterunderhåll i alliansen.
Det är minst 10 år sedan jag ansåg att människans klimatpåverkan är försumbar. Nu anser jag det inte längre. När mera fakta fås har alla rätt att ändra åsikt. Ännu anser jag dock att saken överdrivs i media vad beträffar extremväder och Golfströmmens påstådda kollaps. Mina gamla skriverier om klimatet borde väl inte inverka i spårvägsdebatten? Det är bara ett tecken på desperation inför tråkiga fakta att vissa tar till osakliga personangrepp. Jag har arbetat som forskare och försöker vara ytterst noggrann med fakta.
Likt en annan kommenterade som har varit på Ahlbecks föreläsningar är Ahlbeck en envis förnekare av klimatförändringen och som en massa annat som jag nu inte nämner här men läsarna själva får fungera på varför Tammerfors, Bergen, Odense, Lund och så vidare klarar sig i Norden och fungerar som städer men åbo fungerar inte.
Jag förstår att spårvägsförespråkarna känner olust inför kalla ingenjörsmässiga fakta. För dem är spårvägen en mycket viktigare sak än ett sätt att transportera folk från A till B. De har en vision som jag även skulle kunna stöda om den inte vore så dyr. Pengar är en ytterst begränsad sak som behövs till mera konkreta ändamål som tex. skolverksamhet, som man nu hamnar att skära ner på.
Annars, var dröjer spårvägsförespråkares texter? Varför ändå endast negativitet och motstånd mot spårvägen. Även om jag har förstått situationen men ändå – nu måste vi ha mer förespråkare hit att skriva om vi ska ha en balanserad debatt. Men jag har gjort min andel och väntar på att andra förespråkare skulle skriva så att inte bara Jarl Ahlbeck som en motståndare – VIP hela tiden måste ha ordet i debatten.
Frågan är nu också om hur vi ska utveckla stadsregionen och jag upprepar för tusende gången att det är en nödsituation att det är en knappt halvmiljon människor i Egentliga Finland vilket är Nordens överlägset största landskap där man inte ens kan åka lokal regionaltåg och eller spårvagnar över huvudtaget och att andelen privatbilism är den största i vårt lands största städer tyvärr. Svaret är inte att inte göra någonting och Ahlbecks och de andra motståndares åsikter ändrar inte på faktumet om hur enormt åbo skämmer ut sig framför alla andra mer framgångsrika städer i Norden. Snabbspårvägen och lokaltågen skall förverkligas omedelbart efter kommunalvalet 2025.
Linje 12 (Härkämäki-Kråkkärret via torget) är en av Åbos mest använda/populära busslinjer. Den följer den planerade spårvägen endast en kort bit. I övrigt går den fullständigt annorlunda. Decsom nu åker med 12 får INGEN nytta av spårvägen. Se Föibroschyren!