Förflytta dig till innehållet

Då man reser ensam är vänner i fickan bra att ha

Det händer sig att jag ibland reser ensam. Senast var det under påsken på en semestervecka på Gran Canaria. Jag skulle ha rest just innan julen, men på grund av olika orsaker var jag tvungen att skjuta på resan till påsken.

Det var egentligen den första riktiga utlandsresan och första flygresan på två år sedan coronapandemins början. Som sagt var det av olika orsaker resan blev flyttad och nu blev den som en resa ensam. Det finns många fördelar med att resa ensam. Man får alltid göra precis det man vill, på det sätt man vill och när man vill.

Nackdelen är förstås att det att man är utan sällskap. Reser man ensam kommer man lättare i kontakt med lokalbefolkningen och andra resenärer, har jag märkt under många år. Reser man i par, eller i ett sällskap, hålls man mest tillsammans med dem.

Jag brukar också säga lite skämtsamt att jag har ett rikt inre liv, eller vänner i fickan.

Jag finns på några sociala mediers plattformar. Jag använder dem för att meddela andra vad jag och vad jag tänker. En av plattformarna är också mitt fönster ut i världen, där jag har koll på vart folk reser och var det finns olika populära festivaler.

En del människor har jag lärt känna via dessa appar och plattformar. Det finns människor jag aldrig träffat, men kommunicerar med sedan många år, på mer eller mindre regelbunden basis. Jag brukar beteckna dem som vänner i fickan. Under senaste resa ensam hade jag säkert mera kontakt med dem, än vanliga fysiska människor på semesterorten.

När några människor såg via sociala medier att jag var på Kanarieöarna, tog de kontakt och berättade att de nyligen hade varit där, eller skulle komma att resa dit snart. Resmålet var det som kom att förena. Var bor du, på vilken restaurang äter du och vart lönar det sig att gå? Hur är vädret?

Teknologin som krävs för att leva på detta sätt kan vara din bästa vän. Teknologin kan också vara din största fiende om det börjar strula sig.

I min forskning inom teologin sysslar jag med luthersk identitet bland församlingsmedlemmar som hör till lutherska kyrkor i Malaysia och när denna kolumn går ut är jag ute på forskningsfältet.

Mina lutherska vänner i Malaysia talar om teknologin som Guds goda gåva, i en luthersk kontext. Martin Luther kunde tala om vanliga samhälleliga företeelser och saker som Guds goda gåvor till oss människor. Goda gåvor kan vara mat, kläder, hustru och barn, och så vidare.

Utgående från detta lutherska tankesätt kunde vi likt de i Malaysia också se teknologin som Guds goda gåva till oss.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter