Erik Hermansson som är företagare inom byggbranschen lade det vinnande budet i nätauktionen där Pargas stad sålde Sunnanbergs gamla skolfastighet. Försäljningspriset landade på 78 888 euro, då stadens värdering av…
Den här artikeln är exklusiv för ÅU:s betalande läsare.
Våra nyhetspaket ger dig fri tillgång till alla
Åbo Underrättelsers nyheter, reportage och artiklar på webben.
2 kommentarer: “Cirkeln sluten då grannsonen köpte Sunnanbergs gamla skola – har själv gått i skola där”
Raymond Barr skrev
Kan kan erinra att det var hårda bud (jämfört med dagens kutym) ännu på 50- och 60-talet i Sunnanberg Skolan. Ävenom lärarnas auktoritativa ledning, var trivseln i allmänhet stor i skolan. Förutom den nuvarande lyckliga ägaren av skolan, finns förnärvarande åtminstone två i Sunnanberg by som gått i skolan under ovannämnda tid. Då på 50-talet var skolvägen lång och besvärlig. Man kunde ha en väg genom tät skog på över 1 kilometer och detta skulle en ensam sju-åring gå alla 6 dagar i veckan. Det fanns till all lycka inga vargar på den tiden i bygden.
Pehr-Olof Rönnholm skrev
Min mor föddes i Gräggböle 1909. Hon hade 3 bröder och 2 systrar. De gick alla i Sunnanbergs skola i början av 1900-talet. Eftersom jag själv är utbildad folkskollärare lyssnade jag med intresse till deras skolminnen. Förutom berättelser om vedbärning, eldning och städning har berättelsen om läraren Englunds peksticka stannat bäst i minnet. Det var med skräckblandad känsla min moster berättade om slagen med pekstickan på fingrarna då budorden och tabellen hakade upp sig.
Det gläder mig att skolhuset övertas av kunniga händer.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.
Kan kan erinra att det var hårda bud (jämfört med dagens kutym) ännu på 50- och 60-talet i Sunnanberg Skolan. Ävenom lärarnas auktoritativa ledning, var trivseln i allmänhet stor i skolan. Förutom den nuvarande lyckliga ägaren av skolan, finns förnärvarande åtminstone två i Sunnanberg by som gått i skolan under ovannämnda tid. Då på 50-talet var skolvägen lång och besvärlig. Man kunde ha en väg genom tät skog på över 1 kilometer och detta skulle en ensam sju-åring gå alla 6 dagar i veckan. Det fanns till all lycka inga vargar på den tiden i bygden.
Min mor föddes i Gräggböle 1909. Hon hade 3 bröder och 2 systrar. De gick alla i Sunnanbergs skola i början av 1900-talet. Eftersom jag själv är utbildad folkskollärare lyssnade jag med intresse till deras skolminnen. Förutom berättelser om vedbärning, eldning och städning har berättelsen om läraren Englunds peksticka stannat bäst i minnet. Det var med skräckblandad känsla min moster berättade om slagen med pekstickan på fingrarna då budorden och tabellen hakade upp sig.
Det gläder mig att skolhuset övertas av kunniga händer.