Chefslöner i privata sektorn stiger mest, varför?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Månne en orsak till ivern bland högerpartierna, De Gröna medräknade, att bolagisera statliga och kommunala verk kan vara att lönerna för dem som är i ledande ställning har ökat mest inom den privata sektorn?
Där steg lönerna för chefer med 35 procent från 2010 till 2020, medan löneökningen för kommunalt och statligt anställda chefer var 23 resp. 16 procent (enligt YLE-nyheterna).
Personer som har lämplig utbildning för företagsledning, t.ex. ekonomer och jurister, ser därmed ökade chanser till bättre inkomster om de statliga och kommunala verken ombildas till bolag, kanske helt privatiserades, och lobbar därför för en sådan utveckling.
Nu var det endast fråga om löneutvecklingen – inte lönerna i absoluta belopp. Men vad beror skillnaderna på? Är det marknadskrafterna och bästa bror-systemet som ligger bakom trenden? Eller den effektivitetsförbättring som bolagiseringen medför?
Samtidigt kan man notera att löneökningen för tjänstemän och arbetare inom den privata sektorn bara var 16 procent medan den inom den statliga sektorn var ca 20 procent.
Alltså har löneutveckling inom den privata sektorn lett till kraftigt ökade inkomstskillnader. Sämst har emellertid lönen utvecklats för kommunala tjänstemän och arbetare; ökningen var ca 14 procent.
Kunde någon ge en trovärdig förklaring till ovannämnda fenomen? Någon naturlag kan det väl inte vara fråga om?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.