Förflytta dig till innehållet

En bouppteckning har många funktioner

Då en person avlider skall en bouppteckning förrättas inom tre månader från dödsdatumet. Ibland räcker denna tid dock inte till för att exempelvis all nödvändig dokumentation inte ännu finns till hands.
Skatteförvaltningen kan förlänga tiden om en ansökan därom görs före tidsfristen löpt ut. En bouppteckning tjänar många syften. Den är bland annat en egendomsförteckning, delägarförteckning, skattedeklaration och ett dokument som underlättar utredning av dödsboet och arvskiftet. Det är det viktigt att all väsentlig information antecknas i bouppteckningen. Om det senare trots en grundlig utredning framkommer att någon tillgång eller skuld fattas eller något annat väsentligt har blivit fel kan bouppteckningen ännu efter tidsfristen kompletteras eller rättas.
Förutom tillgångarna och skulderna antecknas även dödsboets delägare i bouppteckningen. Delägare är förutom lagliga arvingar, även universaltestamentstagare och den efterlevande ifall makarna hade giftorätt i varandras egendom. De lagliga arvingarna utreds genom ämbetsbevis. Den avlidnes släktutredning omfattar ämbetsbevis från alla församlingar eller befolkningsregistret sedan 15 års ålder. Om den avlidne inte har bröstarvingar utreds dessutom den avlidnes mor- och farföräldrars ämbetsbevis sedan 15 års ålder.
Oftast räcker detta. Om den avlidne flyttat många gånger eller bott utomlands kan en släktutredning ta tid.
Då bouppteckning förrättats skickas bouppteckningen till skatteförvaltningen. På basis av de uppgifter som antecknats i bouppteckningen gör skatteförvaltningen en bedömning gällande arvskatten. Den fastslår skattskyldige och skattebeloppet utgående från bouppteckningen. Av denna orsak skall tillgångarna som antecknas i bouppteckning även värderas. Enligt skatteförvaltningens anvisningar skall tillgångarna värderas till gängse värde. För arvingarna kan det vara en lockelse att värdera tillgångarna i underkant för att minimera arvskatten. Förutom att det är emot skatteförvaltningens anvisningar så blir det även sannolikt dyrare i slutändan då tillgången i framtiden säljs. Värdet som fastställts i arvsbeskattningen blir tillgångens anskaffningsvärde då den senare säljs och skatten för försäljningsvinst är högre än arvskatten. För att utreda gängse värdet på fastigheter och bostäder beställer arvingarna oftast ett värderingsutlåtande av en mäklare och företer den för de gode männen under bouppteckningen. Om dödsboet äger skog är det oftast skogsvårdsföreningen som anlitas för en värdering. Övrig egendom kan ofta värderas genom att jämföra priser på nätet.
I bouppteckningen antecknas även uppgifter som underlättar utredningen av dödsboet och arvskiftet. Om den avlidne var gift skall även den efterlevandes tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen. Detta har att göra med giftorätten. Kvarlåtenskapens omfattning, det vill säga det som arvingarna de facto ärver och som arvsbeskattas, vet man först efter att avvittring mellan makarna förrättats. Fast den efterlevande och arvingarna väljer att hålla dödsboet orubbat så gör skatteförvaltningen ändå en kalkylmässig avvittring för att fastställa arvskatten. I bouppteckningen tar arvingarna även ställning till bland annat förskott på arv, det vill säga om gåvor de fått av den avlidne skall anses som förskott på arv.
En bouppteckning har många funktioner förutom att utgöra en grund för arvsbeskattningen. Arvingarna behöver bouppteckningen bland annat då de sköter dödsboets ärenden hos myndigheter och privata aktörer såsom banker.
Lotta Laineenkare
Advokat, vicehäradshövding

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *