Förflytta dig till innehållet

Bostadsbolag i Åbo mår fantastiskt – kan betala dividend istället för att kräva vederlag

Man står i centrala Åbo.
Markku Lampi är numera styrelseproffs främst i husbolag, i bakgrunden sparbankshuset där han jobbade tidigare. Foto: Johan Backas


Det vanliga är att folk som äger en bostad i ett höghus varje månad betalar vederlag som husbolaget använder för uppvärmning, elektricitet och andra drifts- och reparationskostnader.

Men i Åbo kärncentrum finns det några husbolag som får in så mycket hyror att ägarna inte behöver betala något vederlag, i vissa kan de till och med få dividend.

Markku Lampi som är styrelseproffs och sitter i nästan 15 husbolags styrelser säger att det inte är vanligt, men nog förekommande.

– Det rör sig om kanske tio husbolag där vederlaget ligger på eller mycket nära 0 euro i månaden, i ett eller två får ägarna till och med dividend, säger Lampi.

Han påpekar att det här rör sig om husbolag i det absoluta kärncentrumet av Åbo, där hyrorna är som högst.

Universitetsgatan, Brahegatan, Kristinegatan och Slottsgatan utgör fyrhörningen där det enligt Lampi är möjligt för husbolagen att uppnå ett positivt resultat.

Krävs hårt arbete i många år

Och lätt är det inte, det krävs mycket arbete och ibland tar det tiotals år innan man är i mål.

– Men det talas väldigt lite om saken, kanske det är rädslan för avundsjuka som gör att man håller tyst.

Inte är det lätt att hitta en bostad utan vederlag att köpa heller.

– De kommer väldigt sällan till salu, så klart.

Lampi har en första uppmaning till husbolag som vill förbättra sitt resultat: ta reda på om det finns mera byggrätt.

Genom att utnyttja den för att kunna hyra ut flera lokaler får husbolaget in mera pengar.

Viktigt med kontakter

Men det går inte i en handvändning. Lampis erfarenhet visar att det lönar sig att anlita en välrenommerad byggherrekonsult som har bra kontakter till stadens tjänstemän och vars budget håller.

Innan lånet lyfts från banken och första spadtaget tas måste man också ha hittat en hyresgäst, för att försäkra sig om en hyresinkomst, gärna för en längre tid framöver.

Det här kan också expertfirmor hjälpa till med.

Sedan tycker Lampi att det lönar sig att anlita större byggbolag med en lång garanti, om något fel skulle behöva åtgärdas om tio år.

– Inget styrelseproffs kan hantera alla delar i ett så här stort projekt, men genom att veta vem som klarar av vad kommer man långt.

Hela processen kan ta två–tre år.

I regel kan husbolagen med hjälp av avskrivningar använda en stor del av vinsten till egna investeringar.

Eftersom nybyggen kan finansieras med ett projektlån för husbolaget måste inte bostadsägarna ligga sömnlösa för sin personliga ekonomi heller.

Och om det vid en första anblick verkar som om husbolagets ekonomi inte är tillräckligt bra, finns det skickliga revisorer som kan hitta lösningar på det.

Sälj inte byggrätten

Byggrätten är alltså värdefull. Även om det kan kännas lockande att sälja den till en byggherre för att finansiera en stamreparation eller en fasadrenovering är den ännu mera värd i egna händer.

– Visst är det skönt för stunden att slippa betala en dyr renovering, men nog är ett klart lägre bostadsvederlag mera värt på lång sikt.

Lampi säger att tidpunkten för dylika investeringar nu är optimal. Staden ser gärna att byggandet i centrum blir tätare, dessutom är räntorna låga.

Man står i centrala Åbo.
Kan göra plus. Markku Lampi säger att det i absoluta kärncentrum i Åbo är möjligt att husbolagen inte kräver vederlag, eftersom de inkasserar så mycket i hyror. Foto: Johan Backas

I Åbo går bostäderna i arv

Markku Lampi fyllde 70 år för några år sedan men jobbar fortfarande varje dag.
Intresset för att placera i bostäder och verka i bolagsstyrelser är ett arv från föräldrarna som hade ett eget fastighetplaceringsbolag.

Han säger att en särprägel för Åbos del är att här finns 30–40 släkter där fastighetsplacerandet gått i arv från generation till generation.

– Det betyder att släkternas inflytande på bostadsmarknaden är mycket starkare här än i andra städer i landet, där det främst är institutionella placerare som till exempel pensionsbolag som verkar.

Lampi säger att fenomenet ur den enskilda bostadsplacerarens eller hyresgästernas synvinkel inte har någon större betydelse.

Karriär i bankvärlden

Lampis arbetskarriär skedde främst i olika sparbanker i regionen, men avslutades som biträdande bankdirektör för statens ”skräpbank” Arsenal där fastighetskunskapen kom till nytta.

Efter pensioneringen från bankvärlden har Lampi verkat i fastighetsbranschen via sitt företag Kultapojat.

Sedan dess har han hela tiden suttit i kring 15 styrelser, varav som mest 10–12 som ordförande.

Lampi säger att nivån på kunskapen och engagemanget varit väldigt varierande i de styrelser han gått med i. Själv tycker han att styrelser absolut vinner på att ta med ett proffs, men han varnar för att gå för långt.

Han har stött på fall där styrelseledamöterna inte vill fortsätta men ingen vill heller ta över, så tanken har varit att plocka in en handfull styrelseproffs.

– Det är fel väg att gå. En eller två proffs gör mycket nytta, men nog måste det finnas husets egna invånare i styrelsen också.

Numera bor han i Pargas och har en stuga i Qviflax i Nagu.

– Sedan coronaepidemin brast ut i våras har jag inte varit på ett enda fysiskt husbolagsmöte, allt har skötts via datorn.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *