Blockkedjorna väntar på sitt genombrott – och kan skaka om samhället
”Finansvärlden måste säkert acceptera tekniken innan den slår igenom på bredare front.”
Thomas Westerholm, chef för Disruptionslaboratoriet vid Åbo handelshögskola
Värdet på kryptovalutan bitcoin passerade nyligen 50 000 dollar per styck. Bitcoin är den ursprungliga och mest kända användningen av blockkedjetekniken.
Vad annat kan blockkedjorna användas till och vilken forskning görs kring tekniken vid våra universitet? Thomas Westerholm är chef för Disruptionslaboratoriet vid handelshögskolan vid Åbo universitet (TY). Där forskar man i brytningsskeden som påverkar hela samhället.
— En sak vi undersöker är om det går att skapa positiv disruption, där man kan ”puffa” konsumenterna mot mera hållbara val. Jag funderar bland annat på om blockkedjor, där man skapar förtroende i en decentraliserad organisation, kan vara med och bygga sådan disruption, säger Westerholm.
Blockkedja
Ett slags decentraliserad databas där datorerna i nätverket har varsin kopia av innehållet.
Ändringar i databasen lagras på alla datorer.
Informationen grupperas i block som verifieras av nätverket. Varje block är krypterat och kopplas ihop med föregående block med hjälp av en krypterad kod och en tidskod. Det förhindrar att innehållet senare kan manipuleras.
I blockkedjor kan man skapa digitalt innehåll som bara kan finnas i ett exemplar i kedjan, vilket möjliggör kryptovalutor som bitcoin. Skickar Lisa bitcoin till Anna har Lisa inte längre tillgång till pengarna.
Blockkedjan för bitcoin upprätthålls av tiotusentals datorer världen över, vilket i praktiken gör den omöjlig att stänga ner och väldigt svår att sabotera.
Källa: Bl.a. PC för alla
När labbet grundades för tre år sedan var vägkosten att göra ”bra och roliga grejer” på ett annorlunda sätt. Man vill vara en murbräcka mellan universitetets institutioner och ta en aktiv roll när man samarbetar med företag, så att forskningen stöder praktiken och tvärtom.
Behövs banker längre?
Thomas Westerholm har alltså ett finger med i mycket, och har en bred bild av forskningen som rör blockkedjor vid TY. Han nämner professor Tomi Dahlberg som sysslar mycket med automatisering av kontrakt till exempel i transportkedjor. Blockkedjor kunde fungera som ett transparent och icke-manipulerbart register för alla händelser i en logistikkedja.
Annan forskning handlar till exempel om de juridiska utmaningarna när decentraliserade system börjar konkurrera med våra gamla institutioner. Vad händer med bankerna om finansiell verksamhet flyttar över till blockkedjor och kryptovalutor? Behövs bankerna längre?
— En sak som vi inte tittat så mycket på, men som diskuteras, är digital identitet. Kunde blockkedjor vara en lösning i länder där alla inte har officiella identitetsbevis? Hälsovården är ett annat område, där vi gjort en förstudie om huruvida vi kan äga informationen om oss själva genom ett blockkedjeliknande system.
Westerholm har också varit involverad i norska Friends Softwares arbete för att testa hur programvara kan utvecklas av en virtuell gemenskap.
— Bidrar du till programvaran får du betalt i systemets egen kryptovaluta, eller ”pollett”. Sedan kan du använda polletterna till att betala andra för att utveckla dina idéer. Du har också rösträtt baserat på ditt innehav. Jag tittade på själva organisationen och på om polletten fungerar som motivation.
Spårbarhet blir viktigare
Laboratoriet har också studerat blockkedjebaserade lösningar för registrering av livsmedels ursprung.
— Vårt koncept är att flera företag kunde dela på samma plattform i stället för att utveckla egna lokala lösningar. Jag tror trycket på spårbarhet kommer att öka i framtiden, speciellt när det gäller livsmedlens koldioxidavtryck. Frågan är närmast när sådan spårbarhet får större betydelse för konsumentens val av produkter.
Westerholm säger att det länge förutspåtts att den nya tekniken ska slå igenom.
— Finansvärlden måste säkert acceptera den innan den slår igenom på bredare front. Jag tror den inledningsvis kommer att göra det med smarta kontrakt och inom automatisering av olika transaktionsprocesser. Tillverkar du till exempel lyftkranar kunde du börja fakturera för lyftarbetet, inte för själva kranen. En obrytbar blockkedja dokumenterar nyttjandet och fakturerar för det.
Men, säger Thomas Westerholm, i takt med den tekniska utvecklingen uppstår också intressanta frågor om hur ekologiskt hållbar vår digitala värld är.
Jean Lindén/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.