Biodiversitet och naturupplevelser
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I år har vi finländare vistats mera i naturen än tidigare. Det visar en undersökning som Miljöministeriet och Finlands miljöcentral gjorde i juni. Resultatet förvånar mig inte eftersom det inte har funnits så mycket annat att syssla med utanför hemmet under coronavåren. Detta märktes också inom min bekantskapskrets.
Då umgänget helt flyttade över till nätet fick jag plötsligt ta emot bilder tagna i naturen också av vänner som inte tidigare varit friluftsintresserade. Ibland fick nätkonversationerna nästan komiska drag då bilder på ett rådjur i en tätortsskog kunde bli dagens höjdpunkt bland kompisarna i den stilla vardagen.
Jag är glad över att många under den tunga våren valde att njuta av naturen. Då vi rör oss i naturen mår vi bättre och blir på bättre humör. Då vårt förhållande till naturen i den egna närmiljön stärks, exempelvis genom att beundra rådjur bakom husknuten, ökar också vårt intresse för att ta hand om naturen, både lokalt och globalt.
Det ger mig därför framtidshopp att i resultaten från undersökningen läsa att särskilt ungdomar i allt högre grad rör sig utomhus och att allt fler unga upplever att naturen är viktig.
Ett undersökningsresultat som oroar mig är att få av de tillfrågade ser minskande biodiversitet som ett av de största hoten mot naturen. Möjligen är minskande biodiversitet ett mera okänt fenomen än klimatförändringen, som sågs som ett stort hot av flera.
Biodiversitet är en mångfald av gener, arter och ekosystem. Biodiversiteten är av avgörande betydelse för att upprätthålla livet på jorden och de ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller. Pollinering, nedbrytning och syreproduktion sker inte utan en mångfald av småkryp, mikrober och växter.
Ett ekosystem med en hög biodiversitet har dessutom bättre motståndskraft mot exempelvis stormar och sjukdomar.
Arterna i ekosystemet är beroende av varandra. Apollofjärilarnas larver äter enbart kärleksört och blåsippans frön sprids av myror.
Naturen är ändå så komplex att människan inte känner till alla beroendeförhållanden arter emellan och vi kan därmed inte heller exakt förutspå vad som händer om en viss art försvinner. Just nu dör arter ut i en hisnande takt på grund av mänsklig aktivitet. Många arter kommer att försvinna innan vi människor ens visste att de fanns.
Var och en av oss kan agera för att bevara biodiversiteten. Det gäller att se till att det vi konsumerar inte bidrar till skogsskövling, ohållbart fiske och miljöfarliga utsläpp. Dessutom kan vi göra praktiska åtgärder för att få djur, växter och svampar att trivas i vår närmiljö.
Vissa åtgärder är riktigt enkla att vidta, som att slarva med gräsklippningen eller lämna kvistar och dött trä liggande. Andra åtgärder kräver lite mera av oss men blir samtidigt en fin naturupplevelse i tider då vi behöver dem som mest.
Jag har i år känt hur jag har fått nya krafter då jag har reparerat fjolårets insekthotell, följt med dykarskalbaggarna som har flyttat in i vår anlagda trädgårdsdamm och spanat efter sjöfåglar för att se om någon tänker häcka i holken vi har hängt upp vid stugstranden.
Ett trevligt sätt att träffa vänner på säkert avstånd utomhus är att ordna ett litet talko för att bekämpa lupin, vresros och andra invasiva arter som tränger undan den ursprungliga floran.
Jag tror att många med mig inte är överraskade över att forskning visar att naturen får oss att må som bäst där biodiversiteten är hög, även om jag inte underskattar effekten av att möta ett urbant rådjur.
Emilia Nordling
Biolog och pedagog som arbetar som naturskollärare
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.