Förflytta dig till innehållet

REPORTAGE

Bildreportage: Fin ceremoni på Pensar då man återinvigde minnesmärket över Skärgårdens Frikår

Mikael Heinrichs
en man i grön militäruniform vid ett minnesmärke
Anders Kjellman redogjorde för Skärgårdens Frikårs bakgrund efter kransnedläggningen.

Ett femtiotal inbjudna gäster deltog i fredags i en tillställning som Pargas Reservofficerare ordnade på Pensar Ängvik. Det handlade om att återinviga minnesmärket över Skärgårdens Frikår efter att föreningen under närmare tre års tid jobbat med att restaurera både trapporna upp till monumentet och putsat upp själva minnesmärket i granit.

En ny flaggstång har donerats av Veijo Räsänen och reservofficerarnas fromma förhoppning var att turismföretagarna framledes kunde ha hand om flaggningen.

Dessutom har man låtit uppföra en informationstavla om Skärgårdens Frikår och om frihetsmonumentet som ursprungligen invigdes den 14 augusti 1938 med närmare 1 200 personer i publiken. Riktigt så många blev det inte i fredags, men arrangemangen var festliga oberoende.

en svartvit bild över ett minnesmärkePargas Reservofficerares arkiv
Så här såg det ut då monumentet invigdes år 1938 med cirka 1 200 närvarande.

Skärgårdens Frikår

Frivilligtrupp som har sin grund i Nagu skyddskår som samlades ihop efter att Finland förklarat sig självständigt 6.12.1917.

Gruppen om cirka 100 man förflyttade sig till Iniö där Skärgårdens Frikår grundades, bestående av frivilliga från Åbolands skärgård.

Gruppen inlemmades i skyddskåren från Nystad och förbandet flydde västerut ända till Åland undan rödgardisterna, som närmade sig från österifrån.

Finska jägare utbildade trupperna i Vårdö by och senare fick man också utbildning av tyska marinavdelningen som landsteg på Eckerö.

Allt som allt utbildades cirka 400 man, av vilka det bildades tre kompanier.

Den 18 mars 1918 tog den 14:e jägarbataljonen Frikåren in i sin styrka och begav sig mot fastlandet. Under färden via Houtskär hamnade Skärgårdens Frikår i strider bland annat vid omgivningarna kring Korpo gård och Lohm, Toras samt Mielis.

Skärgårdens Frikårs 250-mannaavdelning besatte Stor-Nagu den 8 april 1918 och därifrån avancerade man via Pargas till Åbo, som togs i besittning den 13 april 1918.

källa: informationstavlan på Pensar

Transporten till Pensar gick från Pargas gästhamn med försvarsmaktens fartyg av Jurmo-klass. Generalmajor Jari Kallio med rötterna i Pargas och stuga på Attu närvarade, liksom representanter för flera olika reservist- och traditionsföreningar i Pargas och Åboregionen.

Kransnedläggningen sköttes av Ari Ahomäki och Ole Bergen.

Pargas Reservofficerares traditionsofficer Jorma Ake höll i trådarna för ceremonierna och föreningens ordförande Anders Kjellman gav en historisk tillbakablick över Skärgårdens Frikår.

Kåren grundades faktiskt i Norrby i Iniö, där man nästa fredag klockan 16.30 kommer att avtäcka en minnesplakett över att kåren grundats i Iniö skola. Platsen för avtäckandet blir allaktivitetshuset Snäckan.

en man i blå keps skakar hand med en blond kvinnaMikael Heinrichs
Turismföretagaren Minna Alakoski på Pensar Sandvik förlänades med Frihetskrigets Traditionsförbunds Blå Kors-hederstecknet som överräcktes av den lokala traditionsföreningens ordförande Jouko Fossi.

Pensar Sandviks turismföretagare Minna Alakoski förärades också med Frihetskrigets Traditionsförbunds Blå Kors-hederstecken för ett gott samarbete under restaureringsarbetets gång.

För sergeant Benjamin Fellman från Åbo, underofficerselev Casper Friman från Ekenäs och korpral Max Chydenius från Esbo blev det här en litet annorlunda tjänstgöringsdag då de fick rycka ut i den åboländska skärgården.

– Visst blir det liknande uppdrag nu som då, men inte i Skärgårdshavet, säger Fellman som tillsammans med sina kolleger startade mot Pargas kring halv sju på morgonen från Syndalen.

Fisksoppan som serverades på Hotel Sandvik fick goda betyg av beväringarna som tippade på att de är tillbaka i Syndalen kring 18-tiden.

Uppdaterad 28.5 klockan 9.19 med historisk bild, fakta om Skärgårdens Frikår samt några mindre korrigeringar.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *