Barnen i välfärdsområdets strategi och beslutsfattande
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Välfärdsområdets verksamhetsmodeller och praxis planeras för närvarande. Denna planeringstid är viktig, eftersom strukturerna som nu skapas kommer att utgöra grunden för beslutsfattandet och verkställandet i välfärdsområdet under en lång tid framöver. Det är viktigt att omedelbart sätta barnen i centrum av välfärdsområdets strategi.
Barnkonsekvensanalys behövs, för att undersöka effekterna av ett beslut eller en åtgärd på barnens, de ungas och barnfamiljernas välbefinnande. Ett särdrag i bedömningen är principen om barnets bästa enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.
Erfarenheter från kommuner och den offentlig förvaltning visar att ekonomiska och organisatoriska faktorer ofta lyfts fram i konsekvensutredningar. Effekter på människor, som t.ex. på barnen, ägnas mindre uppmärksamhet i många situationer.
Barnkonsekvensbedömningar bör också utvidgas till att omfatta budgetbeslut, dvs. att barnbudgetering bör göras. Barnbudgetering innebär att se på budgeten utifrån barnets rättigheter.
När riksdagen förra sommaren antog lagstiftningen om socialreform och inrättande av välfärdsområdena krävde de att barnkonsekvensanalyser och barnbudgetering skulle införas i välfärdsområdena så snart som möjligt efter starten av välfärdsområdena. Detta är särskilt viktigt när barnens vardagliga verksamhetsmiljöer, som dagis och skola förblir kommunala men social- och hälsotjänsterna flyttar till välfärdsområdet.
Barn och unga är de bästa experterna inom sina egna livssfärer. De har rätt att bli hörda och ha inflytande över sina angelägenheter. Barn och unga ska ses som aktiva aktörer och jämställda samhällsmedborgare, vars deltagande i beslutsfattandet systematiskt stöds.
Barn och unga sitter på viktig information, som beslutsfattande och utveckling av service inom det nya området behöver. Vi har till exempel inte tillräckligt med information om den ensamhet och/eller mobbning och annat våld som barn och unga upplever, om vi inte frågar dem direkt.
Barn och ungdomar bör rådfrågas när vi genomför barnkonsekvensbedömningar och barnbudgetering. Vi kan göra det direkt och via representativt inflytande, som sker till exempel i ungdomsfullmäktige.
Barn och unga är ingen homogen grupp, därför är det viktigt att se till att alla barn, unga och deras familjer ges möjlighet att uttrycka sina åsikter utan någon diskriminering. Vid samråd och inkludering av barn och unga ska särskild uppmärksamhet ägnas barn och unga som är utsatta och tillhör minoritetsgrupper.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.